Bröstcancer inklusive SVF

Medicinskt område:
CancersjukdomarKvinnohälsa

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Vid bröstsymtom görs palpation av bröst och armhåla samt inspektion av bröst. Identifiera symtom som föranleder utredning enligt SVF, se den rosa rutan nedan.
  • Skicka radiologiremiss till mammografienheten på det bröstcentrum patienten tillhör, se den rosa rutan nedan för områdesindelning. Där utreder man med mammografi, ultraljud och eventuell punktion med lämplig metod enligt bröstradiologens bedömning.
  • Om SVF-symtom föreligger, använd remiss Mammografi SVF.
  • Om SVF-symtom inte föreligger, använd remiss Mammografi till respektive bröstcentrum.
  • För både screening, SVF och klinisk utredning utanför SVF gäller nedanstående områdesindelning för remittering (se den rosa rutan).
  • Uppföljning efter slutenvård.
  • Palliativ vård.

Utredning enligt standardiserat vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande fynd:

Obs! Vid klinisk undersökning eller i samtal mellan patienten och läkare eller sjuksköterska med specialkompetens:

  • Suspekt knöl i bröstet (det vill säga det finns en palpabel knöl och den är malignitetsmisstänkt)
  • Suspekt knöl i armhålan hos kvinnor (det vill säga det finns en palpabel knöl och den är malignitetsmisstänkt)
  • Ändrad kontur på bröstet
  • Nytillkommet indragen bröstvårta
  • Rodnad eller svullnad på huden över bröstet utan annan förklaring
  • Blodig sekretion från enstaka mjölkgång
  • Ensidigt eksem på bröstvårtan
  • Sårbildning på bröstvårtan eller i anslutning till bröstkörtlarna
  • Nytillkommen apelsinskalsliknande hud
  • Återkallade för klinisk undersökning efter screening (som utfallit med kod 3, 4 eller 5)
  • Fynd vid bilddiagnostik talande för bröstcancer

I sällsynta fall kan smärta förekomma vid bröstcancer, men smärta och ömhet är oftast associerat med godartade knölar, hormonella förändringar i brösten eller med ömhet i bröstmuskulaturen. Dessa patienter ska också remitteras för en radiologisk bröstdiagnostisk utredning, men inte inom standardiserat vårdförlopp.

Bröstcancer hos unga kvinnor (<26 år) är mycket ovanligt. I Region Stockholm diagnosticerades 2017 totalt 15 kvinnor med bröstcancer i åldern 25-29 år och ingen var yngre än det. Hos kvinnor under 26 år görs i första hand ultraljud istället för mammografi för att minska stråldosen och öka den diagnostiska träffsäkerheten då dessa kvinnor ofta har hög brösttäthet.

Remissinnehåll

  • Anamnes, ange särskilt symtom som föranleder remissen och eventuella tidigare utredningar av dem, allmäntillstånd och samsjuklighet, tidigare sjukdomar och behandlingar, särskilt bröstcancer eller äggstockscancer, ärftlighet (till exempel känt mutationsbärarskap eller bröstcancer eller äggstockscancer hos nära släktingar), läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia), eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
  • Lokalstatus bröst: Palpationsfyndets storlek, konsistens och läge
  • Kontaktuppgifter till patienten inklusive mobiltelefonnummer
  • Direktnummer till inremitterande eller tjänstenummer till vårdcentralen

Remissförfarande

SVF-röntgenremiss Mammografi till respektive bröstcentrum:

Bröstcentrum Södersjukhuset: (TakeCare): Välj Nytt > Beställning-Röntgen > Södersjukhuset Bröstradiologi > Mammografi > Mammografi SVF > Används då patienten uppfyller ett eller flera kriterier för VGM (välgrundad misstanke).

Bröstcentrum Capio S:t Görans sjukhus (TakeCare): Välj Nytt > Röntgen > Capio St Göran röntgen > CStG, klin mammografi > Mammografi > mammografi SVF > Används då patienten uppfyller ett eller flera kriterier för VGM (välgrundad misstanke).

För remittering till Bröstcentrum City ställs remissen till Capio S:t Görans Sjukhus.

Bröstcentrum Karolinska (TakeCare): Välj Nytt > Beställning - Röntgen > Karolinska Bröstradiologi > Mammografi > Mammografi SVF.

Varje bröstcentrum har ett helhetsansvar för patienten, vilket innefattar screeningverksamhet, klinisk mammografi, övrig diagnostik, behandling och rehabilitering. För att säkerställa en sammanhållen vårdprocess bör remissen till klinisk mammografi följa den områdesindelning som finns för screening och som bygger på patientens hemort utgående från kommun, stadsdel och distrikt. I föregående länk går det att söka på patients gatuadress för att hitta vilket distrikt patienten tillhör. Se också tabell nedan.

Försök att hålla områdesindelningen även vid remittering enligt SVF. Om patient har eget önskemål om annat bröstcentrum gäller fritt vårdval.

Skicka remiss

Skicka remiss till

Patienter som bor i nedanstående område...


...remitteras till nedanstående mammografi

Kontaktuppgifter till Bröstcentrum/ kirurgi


Kommun:

Ekerö, Järfälla, Stockholm (se distrikt nedan), Sundbyberg och Upplands Bro


Distrikt:

Stockholms domkyrkodistrikt, Adolf Fredrik, Bromma, Brännkyrka, Essingen, Gustav Vasa, Hedvig Eleonora, Hägersten, Hässelby, Kista, Kungsholmen, Matteus, Oscars, Skärholmen, Spånga, S:t Göran, Vällingby och Västerled

Capio S:t Görans Sjukhus

Mammografimottagningen

Sankt Göransplan 1

112 81 Stockholm


Tjänstetel:

08-587 017 91


Bröstcentrum City
Tjänstetel:

08-562 870 55


Elektronisk remiss:

Mammografi S:t Görans sjukhus

Bröstcentrum Capio S:t Görans Sjukhus

Bröstmottagningen

Sankt Göransplan 1

112 81 Stockholm


Tjänstetel:

08-587 013 76


Elektronisk remiss:

(för vissa vårdcentraler)

Kirurgi/ Bröstkonsultation

Kommun:

Danderyd, Lidingö, Norrtälje, Stockholm (se distrikt nedan), Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker


Distrikt:

Engelbrekt och Johannes

Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Mammografiavdelningen

Radiumhemmet

171 76 Stockholm


Tjänstetel:

08-517 756 16


Elektronisk remiss:

Mammografi KS


Bröstcentrum Karolinska

Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken

Karolinska Universitetssjukhuset Solna

171 76 Stockholm


Tjänstetel:

08-517 700 80


Elektronisk remiss:

Kirurgi/ Bröskonsultation/ S-bröstcentrum

Kommun:

Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem, Södertälje, Stockholm (se distrikt nedan), Haninge, Nacka, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö


Distrikt:

Högalid, Katarina, Maria Magdalena, Sofia, Enskede, Farsta, Skarpnäck och Vantör

Södersjukhuset

Bröstcentrum mammografi

Fatburs Brunnsgata 7

118 28 Stockholm


Tjänstetel:
08-123 639 18


Elektronisk remiss:

Mammografi SöS



Södersjukhuset Kir Bröstcentrum

Bröstkirurgi

Södersjukhuset AB

VO Kirurgi

118 83 Stockholm


Tjänstetel:

08-123 669 01


Elektronisk remiss:

Kirurgi/ Bröstkonsultation/ SöS kirurgi

Inför remiss till utredning, informera patienten om

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
  • samt dela ut skriftlig information till patienten: Patientinformation på svenska och flera andra språk för utskrift

Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Patienten ska vid behov erbjudas professionell tolk.

Till Cancerrådgivningen kan även vårdgivare vända sig med frågor som rör biverkningar från olika typer av cancerbehandlingar samt frågor gällande symtom som skulle kunna vara ett återfall.

Källa: Regionalt Cancercentrum

Ansvarar för att meddela patienten:

  • Vid godartat fynd på mammografi (kod 1-2) som inte föranleder någon uppföljning går svar till remittenten som informerar patienten.
  • Vid godartat fynd på mammografi (kod 1-2) där punktion (cytologi eller biopsi) utförs ansvarar bröstcentrum för att informera patienten. Antingen direkt via bröstcentrum eller indirekt via inremitterande via ett kompletterande remissvar från bröstcentrum. (Endast vid benignt fynd). I remissvaret ska det finnas en tolkning av punktionssvaret samt information om eventuell uppföljning och det ska tydligt framgå att patienten inte är informerad.
  • Vid maligna/malignitetssuspekta fynd (kod 4-5) och fall i behov av utredning (kod 3) kontaktas patienten för tid till bröstcentrum för diagnosbesked och fortsatt handläggning. Meddelande om detta ges i svaret till inremitterande.

I oklara fall kan kontakt tas med respektive bröstcentrums specialistmottagning för diskussion och vidare handläggning.

Andra vårdgivare

Sjukhusklinik, röntgen

  • Samtliga kvinnor med svenskt medborgarskap i åldern 40-74 år kallas till mammografi med 24 månaders intervall. Deltagandet i screening är i Stockholms län mycket lågt, endast 70 procent. Uppmana patienter att hörsamma screening. Undersökningen är gratis.
  • Patienter med bröstimplantat kan riskfritt genomgå mammografi och således ingå i mammografiscreeningprogrammet.
  • Utredning av patienter med kliniska symtom

Sjukhusklinik, kirurgi: Kirurgisk behandling.

Sjukhusklinik, onkologi: Onkologisk behandling.

Sjukhusklinik, geriatrik: Cancerprofilerad avdelning. Palliativ vård.

ASIH: Palliativ vård.

Återremiss till specialist i allmänmedicin

Efter avslutad behandling 5 (10) år återgår patienten till screeningprogrammet. Återremittering till allmänläkare endast i särskilda fall. Skriftlig och muntlig information till patienten om avskriven uppföljning och återgång i screeningprogrammet.

Bakgrund

Epidemiologi

Vanligaste maligna tumören hos kvinnor och utgör 30 procent av samtliga tumörer hos kvinnor. Risken att insjukna i bröstcancer för kivinnor är 1/10 före 75 års ålder. År 2018 diagnosticerades cirka 8.600 nya fall, varav 1.848 i Region Stockholm. Av dessa var 17 män (0,9 procent). Medianåldern är 66 år i riket och 64 år i Stockholm.

Cirka 3 procent har fjärrmetastaser vid diagnos. Bröstcanceröverlevnaden vid 5 år har förbättrats från ungefär 65 procent till 90 procent under den senaste 40-årsperioden. Många patienter får återfall relativt sent och även vid återfall är överlevnaden ofta flera år. Den relativa 10-årsöverlevnaden är cirka 84 procent.

Differentialdiagnos

Godartade förändringar: Fibroadenomatos, fibroadenom, cystor, mastit med flera.

Utredning

Symtom

Förändring vid mammografi

Kodning på mammografi. Kod 1-5 sätts av röntgenläkare. Kod 3 ska utredas vidare. Kod 4 starkt malignitetsmisstänkt. Kod 5 röntgenologiskt klar malignitet.

Metastasering och återfall - exempel på symtom

  • Lokalrecidiv, lymfkörtelmetastas i axill eller supraklavikulärt
  • Hosta/dyspné (lung-pleurametastas)
  • Förhöjda levervärden, illamående, buksmärtor (levermetastas)
  • Skelettsmärtor, hypercalcemi (skelettmetastas)
  • Fokalt neurologiskt bortfall, intrakraniell tryckstegring (CNS-metastas)

Anamnes

Hereditet, menstruationsstatus, paritet och amning, hormonbehandling.

Status

Klinisk undersökning av bröst och regionala lymfkörtelstationer.

Handläggning vid utredning

Se utredning enligt standardiserat vårdförlopp under rubrik Vårdnivå/remiss.

  • Mammografi: Komplettering med ultraljud görs utifrån mammografiläkares bedömning. Magnetröntgen utförs i selekterade fall med bröstcancer efter diskussion i det multidisciplinära teamet.
  • Finnålspunktion (cytologi) eller biopsi (vävnadsanalys). På biopsimaterial görs ofta tumörbiologiska analyser som är behandlingsgrundande.

Behandling

Handläggning vid behandling

Multidisciplinär konferens pre- och postoperativt där kirurg, onkolog, cytolog och röntgenolog närvarar och beslutar om adekvat behandling.

Adjuvant behandling

Baseras på tumörens biologi (ER, PR, Ki-67 och Her2), lymfkörtelstatus, tumörstorlek och patientens övriga sjukdomar.

Behandling av generaliserad sjukdom

  • Endokrin recidivterapi, kemoterapi
  • Extern strålbehandling mot skelettmetastaser, ulcererande tumörer, hjärnmetastaser
  • Gammaknivsbehandling av hjärnmetastaser
  • Palliativ ortopedi/kirurgi
  • Pleurodesbehandling, shuntbehandling etc. Pleuratappning/ascitestappning, vid frekvent återkommande/recidiverande besvär med pleurex drän i pleura/buk
  • Övrig symtomlindring

Egenvård

FaR vid cancer (generellt)

Indikation

Fysisk aktivitet kan vara värdefull både under cancerbehandling och i rehabiliteringsfasen för att förbättra hälsa, fysisk prestationsförmåga, funktion och livskvalitet samt minska fatigue.

Kontraindikation
  • Undvik kontaktidrotter vid ökad frakturrisk eller ökad blödningsrisk: trombocyter <50 x 109
  • Undvik aktivitet av hög intensitet vid låga blodvärden: hemoglobin nivå <80 g/l
  • Undvik aktivitet med ökad risk för bakterieinfektion i de fall patienten har lågt antal vita blodkroppar: <0,5 x 10(9)/μl
Ordination

Konditionsträning av måttlig till hög intensitet 15–60 minuter dagligen, exempelvis gång, cykling, bassängträning, simning. Vid minskad muskelstyrka rekommenderas även styrketräning.

Styrketräning förvärrar inte lymfödem vid bröstcancer!

Vid uttalad trötthet – planera för dagliga aktiviteter på lätt till måttlig nivå, gärna utomhus, balanserat med vila.

Den fysiska aktiviteten bör individanpassas och diskuteras med behandlingsansvarig läkare, gärna i samarbete med fysioterapeut.

eFYSS rekommendation: Cancer

FaR-metoden: Samlad information om FaR på Vårdgivarguiden med bland annat stöd till förskrivare

Läkemedelsbehandling

Adjuvant kemoterapi

Ges före strålbehandlingen. Av de fall som opererades för invasiv bröstcancer i Stockholm 2017 fick 46 procent cytostatika som del av sin bröstcancerbehandling.
För patienter som rekommenderas cytostatika är en kombination av FEC 90-100 (epirubicin och cyklofosfamid) 3 kurer med 3 veckors intervall, följt av docetaxel 3 kurer med 3 veckors intervall eller paklitaxel 9-12 kurer, vilka ges veckovis.

Till patienter med lägre recidivrisk men där cytostatika är motiverat, ges EC 75 i 6 kurer med samma intervall. Ibland ges cytostatika som ”dostät” behandling då EC samt Doc ges med 4 kurer vardera med två veckors intervall och med tre veckors paus mellan avslutande EC och inledande Doc.

Kombinationen TAC (docetaxel, adriamycin, cyklofosfamid) kan vara aktuell vid neoadjuvant behandling men även adjuvant med samma indikationer som till patienter som rekommenderas cytostatika.

Patientens eventuella övriga sjukdomar, liksom ålder eller personliga val, kan påverka valet av cytostatika.

Adjuvant cytostatika minskar dödligheten med 20-30 procent på 10 år.

Adjuvant hormonterapi

Vid östrogenreceptorpositiv tumör ges någon form av antihormonell/endokrin behandling under 5 år och till patienter med högre risk för recidiv rekommenderas 10 års behandling. I Stockholm fick 97 procent av alla fall diagnostiserade 2017 med östrogenreceptorpositiv tumör antihormonell behandling. Tamoxifen används både till pre- och postmenopausala patienter.

Merparten av postmenopausala patienter rekommenderas behandling med aromatashämmare. För premenopausala kvinnor med högre risk används GnRH-agonisten goserelin i kombination med tamoxifen eller aromatashämmare. Hos postmenopausala kvinnor minskar den antihormonella behandlingen dödligheten med 30 procent.

Studier har visat nyttan av förlängd endokrin behandling upp mot 10 år till patienter med ökad risk för återfall. Postmenopausala kvinnor med vissa tumörkarakteristika, liksom premenopausala kvinnor som behandlas med goserelin, erbjuds även behandling med bisfosfonater var sjätte månad under 3 år.

Adjuvant antikroppsbehandling

Trastuzumab är en målsökande antikroppsbehandling som rekommenderas för Her2-positiv bröstcancer. Denna behandling startar vanligen samtidigt med docetaxel/paklitaxel alternativt efter avslutad EC. Antikroppsbehandlingen ges intravenöst var tredje vecka, totalt 17 behandlingar, under ett års tid.

Behandling av lokalrecidiv

Metastasutredning. Reoperation oftast med mastektomi. Ny adjuvant cytostatikabehandling och till patienter med hormonkänslig tumör även endokrin behandling under 5 år, men allt vanligare livslångt.

Kirurgisk behandling

Bröstbevarande operation (partiell mastektomi) är den vanligaste operationen (67 procent av alla opererade fall i Stockholm 2018). Av de med små tumörer (<3 cm) genomgick 83 procent bröstbevarande operation.

Mastektomi görs vid större tumörer, multifokalitet, då strålbehandling inte kan ges eller på patentens önskemål. Av de som genomgick mastektomi gjorde 31 procent omedelbar bröstrekonstruktion med implantat.

Kirurgi av lymfkörtlar i axillen görs för stadieindelning av bröstcancer och 80 procent av alla fall opereras med enbart portvaktskörtelundersökning (SNB: Sentinel Node Biopsy).

Portvaktskörteln, är den/de lymfkörtlar som är närmast belägna tumören. Då en tumör sprider sig sätter den metastatiska växten sig där. Vid operation identifieras portvaktskörteln med blå färg och ett radioaktivt ämne varpå dessa opereras bort och analyseras. Vid frisk portvaktskörtel kan övriga axillkörtlar sparas. I vissa fall måste dock kompletterande axillarutrymning göras.

Adjuvant Radioterapi

Strålbehandling är rekommenderat efter bröstbevarande operation och ges under cirka 3-5 veckor. Den absoluta majoriteten behandlas med 15 behandlingar.

Kvinnor under 51 års ålder med invasiv cancer erbjuds 8 behandlingar extra (”boost”) mot tumörområdet som då är markerat med titanclips vilket rutinmässigt placeras i operationsområdet.

Patienter som mastektomeras är ibland aktuella för strålbehandling mot bröstkorgsväggen. Lokoregional strålbehandling (mot både bröst/bröstkorgsvägg och lymfkörtelstationer) ges till patienter med lymfkörtelmetastas.

Neoadjuvant behandling

Allt fler kvinnor får så kallad neoadjuvant (preoperativ onkologisk) behandling. År 2018 fick 15 procent av fallen diagnostiserade i Stockholm denna behandling.

Indikationer är lokalt avancerad eller primärt lymfkörtelmetastaserad bröstcancer, om tumören är över 2 cm med trippelnegativ eller Her2-positiv biologi eller om tumören kan krympas med neoadjuvant behandling för att möjliggöra bröstbevarande kirurgi. Neoadjuvant behandling ger en möjlighet att se hur tumören svarar på behandling. Om tumören ej svarat på given behandling ges postoperativt fortsatt kemoterapi av annat slag.

Hos framförallt äldre kvinnor med lokalt avancerade och starkt hormonreceptor-positiva tumörer ges ibland antihormonell/endokrin behandling neoadjuvant.

Vid Her2-positiv sjukdom ges neoadjuvant så kallad ”dubbelblockad” vilket innebär att antikropparna trastuzumab och pertuzumab kombineras och ges samtidigt med taxanbaserad kemoterapi.

Prognos

Efter att fjärrmetastaser diagnostiserats är medianöverlevnad 3,5 år med aktiv antitumoral behandling. En del lever 10-15 år och längre med metastaserad sjukdom.

Generellt ökad risk för kvinnor som haft bröstcancer att drabbas av ny cancer i det andra bröstet.

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

Patientens behov av sjukskrivning varierar i tid beroende på sjukdomsfas och typ av behandling. Undvik medicinskt omotiverad sjukskrivning. Under onkologisk (neo) adjuvant behandling är patienten oftast sjukskriven av onkolog med stegvis återgång till arbete. Patienter som har kontakt med öppenvården för sjukskrivning och rehabilitering av annan diagnos bör uppmuntras att ha kvar sin kontakt. Sjukskrivning av patienter med metastaserad sjukdom sker i första hand via bröstcentrum.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

Bejaka det friska och psykologiska faktorers betydelse. Flertalet patenter med adjuvanta behandlingar kan oftast arbeta mellan behandlingarna.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Tidig kontakt med arbetsplats och rehabilitering kan påverka patientens välbefinnande i positiv riktning. Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Bröstcancer

Uppföljning

Man har inte kunnat påvisa någon skillnad i sjukdomsfri eller total överlevnad mellan intensivuppföljning och konventionell uppföljning.

Patienter med bröstcancer ska erbjudas en strukturerad årlig uppföljning inklusive bröstradiologi i minst 5 år.

Omhändertagandet ska inkludera uppföljning och hantering av biverkningar efter genomförda och pågående behandlingar.

Kontroller efter bröstcancerdiagnosen bör syfta till att upptäcka botbara lokoregionala återfall. Erbjud alltid återbesök vid symtom som inger misstanke om återfall eller biverkan av given behandling. SVF kan användas för patienter som avslutat sina kontroller på sitt bröstcentrum.

Uppföljningen kan individualiseras och bygga på att patienten själv görs delaktig i beslut om hur uppföljningen ska ske utifrån aktuell evidens och risksituation (Nationellt vårdprogram 2014).

Underlätta följsamhet till den endokrina behandlingen och ge råd kring biverkningar.

Uppföljningsrutiner på onkologklinik/bröstcentrum

Lågriskpatienter

Patienter som fått lokal strålbehandling mot bröstet, endokrin behandling eller både och: Klinisk kontroll, numera individualiserat, via sjuksköterska eller läkare och rutinmässigt i minskad omfattning. Kontakter via brev och telefon används oftare vid uppföljning av eventuell endokrin behandling. Rutin är årlig kontakt och mammografi i 5 fem år via bröstcentrum. Därefter åter till screeningprogrammet.

För kvinnor <40 år: mammografi via bröstcentrum tills uppnådd screeningålder. För kvinnor >74 år: individuell bedömning.

Högriskpatienter

Individuellt anpassad kontakt med uppföljning av biverkningar och sjukskrivning vid behov. Därefter årlig uppföljning inkluderat mammografi via kontaktsköterska.

Efter 5 år, ställningstagande till eventuellt förlängd endokrin behandling och i dessa fall fortsatt uppföljning. Bilddiagnostik som vid lågrisk.

Efter 5 år (10 år) avslutas kontrollerna på onkologisk klinik/bröstcentrum. Patienter kan alltid kontakta enheten för rådgivning vid oro eller symtom som sätts i samband med tidigare bröstcancer.

  • Patienten som avslutat kontrollerna bör uppmanas till screeningmammografi (40-74 års ålder)
  • Vid metastaser, kontakt med onkologisk klinik/bröstcentrum
  • Vid behov riktad palliativ behandling

Komplikationer

Lymfstas i opererad arm eller bröstkorg, strålpneumonit, frozen shoulder, biverkningar av cytostatikabehandling (se nedan).

Biverkningar efter cytostatikabehandling beror helt på vilka cytostatikapreparat man väljer. EC kan ge upphov till alopeci, rödfärgning av urinen, illamående, kräkningar, benmärgsdepression (med nadirvärden cirka 10-14 dagar efter att kuren givits), slemhinnebiverkningar (till exempel diarré, blåsor i munnen), hjärtpåverkan som ischemisk hjärtsjukdom och vid långvarig användning hjärtsvikt med nedsatt EF, kardiomyopatier.

Taxaner kan i enstaka fall ge neutropeni, muskelvärk, neurotoxocitet, gastrointestinal toxicitet som kan vara allvarlig och kräva kirurgi.

Trastuzumab kan medföra försämrad hjärtfunktion. Ekokardiografi görs under inledande behandlingar samt efter ungefär halva behandlingstiden.

Relaterad information

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.