Gallsten

Epidemiologi

• Gallsten är vanligt och förekommer hos cirka 20 procent av befolkningen. Det är ovanligt före 40 års ålder men därefter ökar prevalensen med nästan 1 procent per levnadsår. Av dessa utvecklar cirka 20 procent symtomgivande gallstenssjukdom.
• Vanligare hos kvinnor än hos män.

Riskfaktorer

• Ärftlighet
• Övervikt
• Högt fettintag
• Ålder >60 år
• Snabb viktnedgång, till exempel efter överviktsoperation
• Läkemedel, till exempel östrogen, opioider

Symtom

Gallstenar är oftast symtomfria, vid gallstensanfall:

• Plötslig debut av uttalad smärta, ofta intervallkaraktär.
• Smärtlokalisation oftast under höger arkus med utstrålning till rygg och axlar.
• Duration från 15 minuter till ett par timmar. Vanligen smärtfrihet inom 12 timmar.
• Eventuellt illamående och kräkningar.
• Ibland korrelerat till visst matintag: fet eller stekt mat, ägg, äpple eller annan frukt.
• Vid komplikation: ihållande smärta, feber eller ikterus, mörkare urin/ljus avföring, hudklåda (gallgångsstas).

Anamnes

• Aktuella symtom: debut, karaktär, duration, förlopp och utbredning
• Tidigare och nuvarande sjukdomar, tidigare ultraljud? Kända gallstenar?
• Aktuella läkemedel
• Ärftlighet
• Riskfaktorer

Status

• Allmäntillstånd, feber? Ikterus? Övervikt?
• Palpation av buk, lokaliserad palpationsömhet eller dunkömhet under höger arcus? Eventuella resistenser?
• Vid misstanke om komplikation: blodtryck och puls.

Handläggning vid utredning

• Klinisk diagnos baserat på anamnes och status.
• Utredning i samband med akut gallstensanfall i differentialdiagnostiskt syfte.
• Diagnosen bekräftas i lugnt skede med ultraljud.

Laboratorieprover

• CRP
• ALAT
• ALP
• Bilirubin
• S-amylas

Bilddiagnostik

Ultraljud av gallblåsa och gallvägar i lugnt skede.

Diagnoskriterier

Ett gallstensanfall bör inte ha pågått >24 timmar och ska inte vara förenat med feber.

Differentialdiagnoser

• Kolecystit/kolangit
• Pankreatit
  
• Perforerad ulkussjukdom
• Njurstenssjukdom
• Dissekerande aortaanuerysm
• Hjärtinfarkt
• Funktionell buksmärta, IBS
• Malignitet

Handläggning vid behandling

• Akut smärtstillande behandling. Om denna inte har effekt remiss till akutmottagning.
• Förskriv suppositorier NSAID att ta vid behov vid nytt gallstensanfall, max 150 mg/dygn.
• Informera patienten om att söka akut om ihållande smärta, tillkomst av feber eller om tecken på stas i gallgångarna.
  

Förebyggande åtgärder

Undvik den mat som ger besvär.

Läkemedelsbehandling

Smärtstillande behandling vid akut gallstensanfall:

• NSAID: I första hand naproxen 500-750 mg peroralt alternativt injektion ketorolak 10-30 mg intramuskulärt, injektion diklofenak 75 mg intramuskulärt eller suppositorier diklofenak 50-100 mg i andra hand. Diklofenak rekommenderas utanför Kloka listan då alternativ behandling saknas.
• Vid kontraindikation mot NSAID: Opioid, extempore preparat suppositorier Hyoscinbutylbromid-morfin-noskapin-papaverin APL 10
  mg + 13 mg + 6 mg + 40 mg eller suppositorier morfin APL 5-10 mg.
  För mer info: Alternativ till Spasmofen suppositorier (Janusinfo)
  

Kirurgisk behandling

Indikation för remiss:

• Upprepade gallstensanfall. Ju yngre patient desto starkare operationsindikation.
  

Gallstenar som bifynd vid röntgenundersökning hos patient utan symtom behöver inte opereras.

Hos vissa kan smärta från gallvägarna förekomma även efter kolecystektomi.

• Ingen planerad uppföljning, patienten söker vid behov.
• Vid upprepade gallstensanfall bör operation diskuteras.
  

• Kolecystit – om gallblåsan stängs av, med risk för gangrän, perforation och abcessbildning. Drabbar cirka 20 procent av dem med symtomgivande gallstenssjukdom.
• Koledokussten – stas i de djupa gallvägarna, sten i stora gallgången kan ge ikterus, eventuellt med feber (kolangit) eller gallstenspankreatit.

• Gallsten (1177)