Gastroenterit hos vuxna
Vårdprogrammet är inhämtat från Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Sveriges Kommuner och Regioner. Tillägg framtagna av Region Stockholm anges tydligt i texten.
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
Omhändertar utredning och behandling av patienter med lättare symtom.
Infektionsmottagning med inriktning tropikmedicin
- Infektion med konstaterad Entamöba histolytica
(Karolinska Universitetssjukhuset Solna eller Huddinge).
Remiss till medicinakutmottagning med tillgång till infektionskonsult
- Vid allmänpåverkan, måttlig till svår dehydrering, frekventa eller blodiga diarréer, hög feber, kräkningar
(Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus).
Remissinnehåll
- Allmäntillstånd och vitala parametrar
- Uppgift om utlandsresa
- Omgivningsfall
- Smittkälla
- Antibiotikabehandling
- Sjukdomsduration
- Intorkningstecken
- Vätskeintag, miktion och avföringsfrekvens
- Temperatur
- Eventuellt odlingsresultat
Återremiss till husläkarmottagning
Behandlingsresultat i form av slutanteckning/journalkopia.
Bakgrund
Gastroenterit orsakas av virus, bakterier eller parasiter.
Separat rekommendation finns för infektion med Clostridioides difficile på Nationellt kliniskt kunskapsstöd.
Etiologi
Smittspridningen sker fekalt-oralt, vanligen via förorenat vatten eller livsmedel. Smitta kan spridas från person till person, framförallt vid virusinfektioner.
Virusorsakad gastroenterit
- Rotavirus
- Adenovirus
- Calicivirus (noro- och sapovirus)
Bakteriell gastroenterit
- Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia.
- ETEC (Enterotoxinbildande E. coli) kan ge turistdiarré vid utlandsresa.
- EHEC (Enterohemorragiska E. coli) ger i regel blodiga diarréer.
- EPEC (Enteropatogena E. coli), framför allt diarréer hos små barn men även vuxna.
- EAEC (Enteroaggregativa E. coli) kan ge diarréer hos barn och vuxna. Eventuellt också samband med kronisk diarré.
- Aeromons och Plesiomonas. Ofta i samband med intagande av ”sea food”.
- Vibrio spp (V. cholerae och V. haemolyticus).
Parasitorsakad diarré
- Giardia intestinalis
- Entamöba histolytica
- Cryptosporidium sp
Definition
Diarré innebär minst 3 lösa/vattentunna avföringar per dag, eller fler än normalt för individen.
Utredning
Symtom
- Illamående och kräkningar
- Buksmärta
- Diarré, eventuellt blodig
- Feber
- Huvudvärk
- Allmänpåverkan
Virala och bakteriella tarminfektioner har oftast ett godartat förlopp och självläker inom någon vecka. Vid parasitsjukdom kan besvären bli långdragna, ibland över veckor och månader.
Anamnes
Epidemiologi
- Utlandsvistelse, restaurangbesök, intag av misstänkta livsmedel
- Intag av förorenat vatten, egen brunn
- Bassängbad
- Djurkontakt
- Andra sjuka i omgivningen
- Vistelse på förskola eller vårdenhet
Symtombild
- Akut insjuknande
- Sjukdomsduration
- Feber
- Frekvens diarré och kräkningar
- Blod i avföringen, tenesmer
- Urinmängder, torra slemhinnor
Faktorer av betydelse
- Underliggande sjukdomar
- Läkemedel – antibiotika, nyinsatta läkemedel, riskläkemedel vid intorkning
- Riskyrke – person som bereder/hanterar oförpackade livsmedel, vårdar spädbarn eller personer med sänkt immunsvar
Faktorer av betydelse:
- Känd inflammatorisk tarmsjukdom
Status
- Allmäntillstånd
- Tecken på intorkning (nedsatt hudturgor, torra slemhinnor)
- Puls, blodtryck, kapillär återfyllnad
- Bukstatus
Handläggning vid utredning
- Viral gastroenterit är ofta snabbt övergående och provtagning utförs framförallt vid ansamling av fall
- Vid misstanke om bakterie- eller parasitsjukdom bör prov tas för att fastställa orsaken och därefter eventuella behandlings- och smittskyddsåtgärder
- Parasiter bör framförallt misstänkas vid diarré efter tropikvistelse eller vid subakuta/kroniska diarréer, även inhemska
Laboratorieprover
- För diagnostik av agens, ta prov på faeces för bakterier, virus och eller parasiter
- Ange på remissen anamnes, eventuell utlandsvistelse och om patienten har blodig diarré
- Överväg elektrolytstatus, CRP och Hb
Laboratorieprover:
- Om blodig diarré: Överväg provtagning för EHEC.
- Avseende parasiter gäller i Region Stockholm följande:
- Vid inhemsk smitta: Ta Parasit DNA cystor/PCR (för Giardia intestinalis, Entamoeba histolytica samt cryptosporidier).
- Vid smitta förvärvad utomlands, vid långdragna besvär eller immunsupprimerad patient: Ta Parasit DNA cystor/PCR och mikroskopi (Giardia intestinalis, Entamoeba histolytica samt cryptosporidier).
Dessa smittämnen utsöndras ofta intermittent varför upprepad provtagning kan vara aktuellt vid kvarvarande symtom.
Differentialdiagnoser
- Divertikulit
- Förstoppningsdiarré
- Clostridioides difficile-infektion
- Irritable Bowel Syndrome (IBS)
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
- Malabsorption
- Malignitet
- Läkemedelsbetingad diarré
Behandling
Handläggning vid behandling
- Ge råd om hygien, vätskeersättning och symtomlindring
- Vid uttalad dehydrering krävs parenteral vätsketerapi
- Allmänpåverkad patient med frekventa diarréer och feber handläggs inom specialiserad vård
Handläggning vid behandling:
- Recept på vätskeersättning enligt WHO: 1 liter vatten, 2 msk socker ½ tsk salt
Hygienråd till patienten
- Ge råd om god handhygien
- Rekommendera egen toalett om möjligt
- Informera om att den sjuke bör undvika att hantera mat som ska ätas av andra
- Uppmana patienten att stanna hemma från skola eller arbete vid diarré och/eller kräkningar, samt i minst ett dygn efter att personen tillfrisknat
Smittskydd
Provtagande läkare ska anmäla följande diagnoser enligt smittskyddslagen:
- Campylobacter
- Cryptosporidium
- Entamoeba histolytica (Amöba)
- Giardia
- Salmonella, inklusive paratyfoid och tyfoidfeber
- Shigella
- Vibrio cholerae
- Vibrioinfektion exklusive kolera
- Yersinia
- EHEC
Ge smittskyddsinformation muntligt och skriftligt, smittspåra samt rapportera vid misstanke om smittspridning vid behov till smittskyddsläkare och/eller vårdhygien.
SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar
Läkemedelsbehandling
Symtomatisk behandling med loperamid förutsätter att patienten inte är allmänpåverkad, har hög feber eller blodig diarré.
Antibiotika vid bakterier
- EHEC behandlas utifrån symtom och inte med antibiotika.
- Salmonella, Campylobacter och Yersinia behöver sällan antibiotikabehandlas.
- Shigella bör behandlas med antibiotika, ciprofloxacin tablett 500 mg, 1 x 2 i 3 dagar. Vid kinolonresistens ges azitromycin tablett 500 mg, 1 x 1 i 3 dagar.
Antibiotika vid parasiter
- Tarmprotozoer behöver sällan antibiotikabehandlas.
- Giardia intestinalis bör behandlas med tinidazol tablett 2 g, 1 x 1 som engångsdos, alternativt metronidazol tablett 400 mg, 1 x 3 i 6 dagar.
- Entamöba histolytica bör handläggas i samråd med specialiserad vård eftersom licensläkemedel krävs.
- Cryptosporidium behandlas inte med antibiotika. Samråd med specialiserad vård vid långdragna besvär hos immunsupprimerad patient.
Antibiotika vid parasiter:
- Blastocystis hominis bedöms av de flesta experter vara apatogen och icke behandlingskrävande.
Sjukskrivning
Att tänka på vid sjukskrivning
En person med tarminfektion ska inte gå tillbaka i arbete förrän stabilt symtomfri. En person med riskyrke kan bli aktuell för avstängning eller omplacering enligt smittskyddslagen.
Rekommenderad tid för sjukskrivning
Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Salmonellos och andra bakteriella tarmsjukdomar
Uppföljning
De flesta tarminfektioner är självläkande inom 7-14 dagar och ingen uppföljning är nödvändig.
För salmonella, shigella och EHEC krävs en negativ kontrollodling för friskförklaring av personer med riskyrke, i enlighet med smittskyddslagen.
Komplikationer
- Intorkning
- Elektrolytrubbning
- Blödning
- Tarmperforation
- Reaktiv artrit efter främst bakteriella enteriter
- Hemolytiskt-uremisk syndrom (HUS). Sällsynt komplikation till EHEC som ger njursvikt, trombocytopeni och hemolytisk anemi.