Gastroenterit hos vuxna

Vårdprogrammet är inhämtat från Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Sveriges Kommuner och Regioner. Tillägg framtagna av Region Stockholm anges tydligt i texten.

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Omhändertar utredning och behandling av patienter med lättare symtom.

Infektionsmottagning med inriktning tropikmedicin

  • Infektion med konstaterad Entamöba histolytica

(Karolinska Universitetssjukhuset Solna eller Huddinge).

Remiss till medicinakutmottagning med tillgång till infektionskonsult

  • Vid allmänpåverkan, måttlig till svår dehydrering, frekventa eller blodiga diarréer, hög feber, kräkningar

(Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus).

Remissinnehåll

  • Allmäntillstånd och vitala parametrar
  • Uppgift om utlandsresa
  • Omgivningsfall
  • Smittkälla
  • Antibiotikabehandling
  • Sjukdomsduration
  • Intorkningstecken
  • Vätskeintag, miktion och avföringsfrekvens
  • Temperatur
  • Eventuellt odlingsresultat

Återremiss till husläkarmottagning

Behandlingsresultat i form av slutanteckning/journalkopia.

Bakgrund

Gastroenterit orsakas av virus, bakterier eller parasiter.

Separat rekommendation finns för infektion med Clostridioides difficile på Nationellt kliniskt kunskapsstöd.

Etiologi

Smittspridningen sker fekalt-oralt, vanligen via förorenat vatten eller livsmedel. Smitta kan spridas från person till person, framförallt vid virusinfektioner.

Virusorsakad gastroenterit

  • Rotavirus
  • Adenovirus
  • Calicivirus (noro- och sapovirus)

Bakteriell gastroenterit

  • Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia.
  • ETEC (Enterotoxinbildande E. coli) kan ge turistdiarré vid utlandsresa.
  • EHEC (Enterohemorragiska E. coli) ger i regel blodiga diarréer.
  • EPEC (Enteropatogena E. coli), framför allt diarréer hos små barn men även vuxna.
  • EAEC (Enteroaggregativa E. coli) kan ge diarréer hos barn och vuxna. Eventuellt också samband med kronisk diarré.
  • Aeromons och Plesiomonas. Ofta i samband med intagande av ”sea food”.
  • Vibrio spp (V. cholerae och V. haemolyticus).

Parasitorsakad diarré

  • Giardia intestinalis
  • Entamöba histolytica
  • Cryptosporidium sp

Definition

Diarré innebär minst 3 lösa/vattentunna avföringar per dag, eller fler än normalt för individen.

Utredning

Symtom

  • Illamående och kräkningar
  • Buksmärta
  • Diarré, eventuellt blodig
  • Feber
  • Huvudvärk
  • Allmänpåverkan

Virala och bakteriella tarminfektioner har oftast ett godartat förlopp och självläker inom någon vecka. Vid parasitsjukdom kan besvären bli långdragna, ibland över veckor och månader.

Anamnes

Epidemiologi

  • Utlandsvistelse, restaurangbesök, intag av misstänkta livsmedel
  • Intag av förorenat vatten, egen brunn
  • Bassängbad
  • Djurkontakt
  • Andra sjuka i omgivningen
  • Vistelse på förskola eller vårdenhet

Symtombild

  • Akut insjuknande
  • Sjukdomsduration
  • Feber
  • Frekvens diarré och kräkningar
  • Blod i avföringen, tenesmer
  • Urinmängder, torra slemhinnor

Faktorer av betydelse

  • Underliggande sjukdomar
  • Läkemedel – antibiotika, nyinsatta läkemedel, riskläkemedel vid intorkning
  • Riskyrke – person som bereder/hanterar oförpackade livsmedel, vårdar spädbarn eller personer med sänkt immunsvar

Faktorer av betydelse:

  • Känd inflammatorisk tarmsjukdom

Status

  • Allmäntillstånd
  • Tecken på intorkning (nedsatt hudturgor, torra slemhinnor)
  • Puls, blodtryck, kapillär återfyllnad
  • Bukstatus

Handläggning vid utredning

  • Viral gastroenterit är ofta snabbt övergående och provtagning utförs framförallt vid ansamling av fall
  • Vid misstanke om bakterie- eller parasitsjukdom bör prov tas för att fastställa orsaken och därefter eventuella behandlings- och smittskyddsåtgärder
  • Parasiter bör framförallt misstänkas vid diarré efter tropikvistelse eller vid subakuta/kroniska diarréer, även inhemska

Laboratorieprover

  • För diagnostik av agens, ta prov på faeces för bakterier, virus och eller parasiter
  • Ange på remissen anamnes, eventuell utlandsvistelse och om patienten har blodig diarré
  • Överväg elektrolytstatus, CRP och Hb

Laboratorieprover:

  • Om blodig diarré: Överväg provtagning för EHEC.
  • Avseende parasiter gäller i Region Stockholm följande:
    • Vid inhemsk smitta: Ta Parasit DNA cystor/PCR (för Giardia intestinalis, Entamoeba histolytica samt cryptosporidier).
    • Vid smitta förvärvad utomlands, vid långdragna besvär eller immunsupprimerad patient: Ta Parasit DNA cystor/PCR och mikroskopi (Giardia intestinalis, Entamoeba histolytica samt cryptosporidier).
      Dessa smittämnen utsöndras ofta intermittent varför upprepad provtagning kan vara aktuellt vid kvarvarande symtom.

Differentialdiagnoser

  • Divertikulit
  • Förstoppningsdiarré
  • Clostridioides difficile-infektion
  • Irritable Bowel Syndrome (IBS)
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
  • Malabsorption
  • Malignitet
  • Läkemedelsbetingad diarré

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Ge råd om hygien, vätskeersättning och symtomlindring
  • Vid uttalad dehydrering krävs parenteral vätsketerapi
  • Allmänpåverkad patient med frekventa diarréer och feber handläggs inom specialiserad vård

Handläggning vid behandling:

  • Recept på vätskeersättning enligt WHO: 1 liter vatten, 2 msk socker ½ tsk salt

Hygienråd till patienten

  • Ge råd om god handhygien
  • Rekommendera egen toalett om möjligt
  • Informera om att den sjuke bör undvika att hantera mat som ska ätas av andra
  • Uppmana patienten att stanna hemma från skola eller arbete vid diarré och/eller kräkningar, samt i minst ett dygn efter att personen tillfrisknat

Smittskydd

Provtagande läkare ska anmäla följande diagnoser enligt smittskyddslagen:

  • Campylobacter
  • Cryptosporidium
  • Entamoeba histolytica (Amöba)
  • Giardia
  • Salmonella, inklusive paratyfoid och tyfoidfeber
  • Shigella
  • Vibrio cholerae
  • Vibrioinfektion exklusive kolera
  • Yersinia
  • EHEC

Ge smittskyddsinformation muntligt och skriftligt, smittspåra samt rapportera vid misstanke om smittspridning vid behov till smittskyddsläkare och/eller vårdhygien.

SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar

Läkemedelsbehandling

Symtomatisk behandling med loperamid förutsätter att patienten inte är allmänpåverkad, har hög feber eller blodig diarré.

Antibiotika vid bakterier

  • EHEC behandlas utifrån symtom och inte med antibiotika.
  • Salmonella, Campylobacter och Yersinia behöver sällan antibiotikabehandlas.
  • Shigella bör behandlas med antibiotika, ciprofloxacin tablett 500 mg, 1 x 2 i 3 dagar. Vid kinolonresistens ges azitromycin tablett 500 mg, 1 x 1 i 3 dagar.

Antibiotika vid parasiter

  • Tarmprotozoer behöver sällan antibiotikabehandlas.
  • Giardia intestinalis bör behandlas med tinidazol tablett 2 g, 1 x 1 som engångsdos, alternativt metronidazol tablett 400 mg, 1 x 3 i 6 dagar.
  • Entamöba histolytica bör handläggas i samråd med specialiserad vård eftersom licensläkemedel krävs.
  • Cryptosporidium behandlas inte med antibiotika. Samråd med specialiserad vård vid långdragna besvär hos immunsupprimerad patient.

Antibiotika vid parasiter:

  • Blastocystis hominis bedöms av de flesta experter vara apatogen och icke behandlingskrävande.

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

En person med tarminfektion ska inte gå tillbaka i arbete förrän stabilt symtomfri. En person med riskyrke kan bli aktuell för avstängning eller omplacering enligt smittskyddslagen.

Rekommenderad tid för sjukskrivning

Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Salmonellos och andra bakteriella tarmsjukdomar

Uppföljning

De flesta tarminfektioner är självläkande inom 7-14 dagar och ingen uppföljning är nödvändig.

För salmonella, shigella och EHEC krävs en negativ kontrollodling för friskförklaring av personer med riskyrke, i enlighet med smittskyddslagen.

Komplikationer

  • Intorkning
  • Elektrolytrubbning
  • Blödning
  • Tarmperforation
  • Reaktiv artrit efter främst bakteriella enteriter
  • Hemolytiskt-uremisk syndrom (HUS). Sällsynt komplikation till EHEC som ger njursvikt, trombocytopeni och hemolytisk anemi.

Patientinformation

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Har du frågor, förslag eller feedback?