Hepatit C

Epidemiologi

• Hepatit C i världen: cirka 71 miljoner
  
• Sverige: cirka 35.000-45.000

Vita fält betyder att det inte finns tillräcklig information.
Källa: WHO 2007

Riskfaktorer

Hur får man hepatit C?

• Vid kontakt med smittat blod
  
• Blodtransfusion i Sverige före 1991, blodtransfusion som givits utomlands
  
• Sexuell smitta - mycket ovanligt (<1 procent)
  
• Mor-barnsmitta (<5 procent)
  
• I andra länder nosokomialt (ssk Östeuropa och Afrika)
  
• Personer som injicerat droger någon gång
  
• Cirka 20 procent har okänd smittväg

I Sverige förekommer hepatit C särskilt bland personer som injicerat droger. Smitta ses vidare hos personer som fått blodtransfusion eller behandling med blodprodukter (blödarsjuka). Sedan 1991 testas allt blod för hepatit C i Sverige och därför är risken att smittas denna väg minimal. Tatuering och piercing kan vara en smittväg under orena förhållanden.

Symtom

Akut hepatit C

Symtomgivande endast i cirka 15 procent av fallen, varav en stor andel läker ut sin hepatit. Inkubationstid 1-3 (6) månader. Sällan ikterus men oftast förhöjda transaminaser. Av de icke primärt symtomgivande patienterna utvecklar majoriteten en kronisk hepatit.

Kronisk hepatit C

• Sällan symtomgivande
  
• Upptäcks vid utredning av leverpåverkan
  
• Leversvikt (ovanligt)

Handläggning vid utredning

Smittspårning

Kan vara svårt om smittotillfället ligger långt tillbaka i tiden. Eventuell partner och eventuella barn som fötts under den period en kvinnlig patient varit smittad rekommenderas provtagning.

Screening av anti-HCV-antikroppar rekommenderas vid hälsoundersökning av migranter och anhöriginvandrare som kommer från länder där hepatit C är vanligt förekommande, se lista över aktuella länder (pdf) på Smittskydd Stockholm.

Sjukdomen är anmälningspliktig och smittspårningspliktig.

Anmälan enligt Smittskyddslagen med anti-HCV och HCV-RNA.

Akut hepatit C

Diagnos fastställs genom uppkomsten av serumantikroppar mot hepatit C-virus, mätt med Elisa-teknik (anti-HCV) samt påvisande av HCV-RNA med PCR-teknik.

Antikroppstest blir oftast positiv inom 2-12 veckor efter insjuknande hos immunkompetenta individer. Hos icke immunkompetenta individer kan serokonversionen bli starkt fördröjd upp till mer än ett år. HCV-RNA blir påvisbart redan inom en vecka från smittotillfället.

Kronisk hepatit C

• Diagnostiseras genom påvisande av HCV-RNA i serum och sjukdomsduration som överstiger mer än 6 månader. Virusnivån i sig ger ingen information om risken för leverskada.
• Förhöjda transaminaser är vanligt men även normala värden förekommer. Transaminaserna fluktuerar spontant utan att detta behöver innebära ökad risk för leverskada.
• 70-80 procent blir kroniska bärare efter infektion med hepatit C.
• På infektionsklinik kompletteras utredningen ofta med genotypning samt leverelasticitetsmätning med Fibroscan och eventuellt leverbiopsi.
• Långtidskomplikationer: Cirka 20 procent utvecklar cirrhos efter 20-30 år. Levercirrhos medför ökad risk för hepatocellulär cancer.

Utläkning

För att fastställa utläkt infektion av hepatit C vid positiv anti-HCV men negativt HCV-RNA räcker det ofta med ett testtillfälle om patientens misstänkta smittotillfälle ligger långt tillbaka i tiden och patienten har normala levervärden.

Om patienten kan ha smittats det senaste året, har nyligen avslutat hepatit C-behandling eller tidigare har varit HCV-RNA-positiv, rekommenderas två negativa HCV-RNA-test med 3-6 månaders mellanrum för att säga att hepatit C-infektionen är utläkt.

Faktorer som påverkar förloppet negativt

• Hög ålder vid insjuknande
  
• Alkoholkonsumtion
  
• Annan leversjukdom (till exempel hemokromatos, primär billiär cirros eller autoimmun hepatit)
  
• Annan kronisk virusjukdom (till exempel HIV, hepatit B)
  
• Kraftig övervikt
  
• Metabolt syndrom, särskilt diabetessjukdom

Laboratorieprover

• Serologi - anti-HCV-antikroppar - uppträder inom 2-12 veckor, indikerar pågående eller utläkt infektion
  
• HCV-RNA (virus i blodet) positivt prov indikerar pågående infektion och smittsamhet. HCV-RNA är påvisbar redan efter en vecka från smittotillfället

Handläggning vid behandling

Akut hepatit C

Specialistbedömning.

Immunitet föreligger inte efter behandlad hepatit C-infektion.

Kronisk hepatit C

Alla patienter med hepatit C (HCV-RNA-/HCV-Ag-positiva) bör remitteras till infektions-/barnklinik för ställningstagande till behandling. Även patienter med pågående injektionsmissbruk.

Nya hepatit C-läkemedel innebär att >90 procent av patienterna med hepatit C läker ut med enbart tablettbehandling under cirka 2-3 månader. Förutom bättre effekt har den nya behandlingen mycket färre biverkningar än den tidigare behandlingen med interferonsprutor.

Utläkt infektion ger ingen immunitet trots att serumantikroppar ofta kvarstår hela livet. Nysmitta endast vid ny exponering.

Vaccination mot hepatit C finns inte idag.

Patienter med kronisk hepatit C rekommenderas vaccination mot hepatit A och B om de inte redan är immuna.

Vaccination mot hepatit A och B är kostnadsfritt i Stockholms läns landsting för män som har sex med män och personer som injicerar. Vaccin till dessa grupper beställs enligt särskild rutin, se Smittskydd Stockholm.