IBD - inflammatorisk tarmsjukdom
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
Specialist i allmänmedicin möter ofta ulcerös kolit (UC)- och Crohn (CD)-patienter vid debutskovet och ska ha med IBD i differentialdiagnostiken.
- Patienter med lättbehandlad ulcerös proktit kan skötas av allmänläkare, eventuellt i samråd med medicinsk gastroenterolog
- Crohns sjukdom och ulcerös kolit i remission sen lång tid utan behandling och där andra hälsoproblem dominerar
- Mikroskopisk kolit (kollagen- repektive lymfocytär kolit): lättbehandlade fall som svarar bra på loperamid kan skötas av allmänläkare
Se även Tjock- och ändtarmscancer inklusive SVF.
Remiss till öppenvårdsmottagning gastroenterologi
Misstänkt medelsvårt/svårt skov: Prioriterad handläggning! Ta telefonkontakt med gastroenterolog före remittering om möjligt.
Misstänkt lindrigt skov: Remitteras till specialist elektivt.
Patienter med UC och CD sköts huvudsakligen av medicinsk gastroenterolog. Målsättningen är hög grad av tillgänglighet och patient-läkarkontinuitet.
Remissinnehåll
- Anamnes
- Labsvar
- Resultat av eventuella undersökningar
Bakgrund
Definition
Med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) avses ulcerös kolit (UC) och Mb Crohn (CD). Hit räknas också de så kallade mikroskopiska koliterna, kollagen kolit (CC) och lymfocytär kolit (LC).
Epidemiologi
Inflammatorisk tarmsjukdom (UC,CD och mikroskopisk kolit) förekommer hos 0,5-1 procent av Sveriges befolkning. Incidensen för ulcerös kolit och Crohn ökar, inte minst bland barn.
Mikroskopisk kolit – kollagen kolit (CC) och lymfocytär kolit (LC) ses ofta hos medelålders patienter med dominans för kvinnor (9:1) vid CC.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för sjukdomsskov
- NSAID
- Infektiös gastroenterit
- Antibiotikabehandling
- Rökstopp vid ulcerös kolit (UC)
- Rökning vid Crohns sjukdom (CD)
- SSRI-behandling kan utlösa mikroskopisk kolit (LC/CC)
- Akut stress
Utredning
Symtom
Ulcerös kolit (UC) och Crohns sjukdom (CD)
Svårt eller medelsvårt skov:
- Frekventa tarmtömningar (>6/dygn) ofta med blod
- Eventuell labpåverkan (anemi, CRP-stegring och sänkt albumin)
- Eventuell allmänpåverkan.
Proktit
Proktit är inflammation med synlig övre gräns i rektum. För proktit talar trängningar med blod och slem, men väsentligen normalformad avföring.
Mikroskopisk kolit – kollagen kolit (CC) och lymfocytär kolit (LC)
- Karakteriseras av vattentunna diarréer, oftast utan buksmärtor
- Vanligtvis skovvis förlopp om veckor-månader och däremellan remission
- Vid koloskopi ses oftast normal slemhinna men histopatologiskt finns lymfocytinfiltration i epitelet vid LC och ett förtjockat epitelialt kollagenskikt vid CC
- Förändringarna kan förekomma fläckvis i kolon varför rektoskopi med biopsi inte räcker för diagnos utan koloskopi krävs
- Lab (CRP, Hb, albumin) normalt
Anamnes
- Smygande eller akut debut?
- Diarréfrekvens, eventuell blodtillblandning, buksmärtor, viktnedgång, symtomduration, förekomst av nattliga symtom, feber, progressivt förlopp?
- Epidemiologiska data, eventuell utlandsresa. Antibiotika eller NSAID?
Laboratorieprover
- CRP, Hb, LPK, TPK, albumin, eventuell fecesodling och clostridium difficiletest.
- Feces-kalprotektin: Är ett stöd i differentialdiagnostik mellan IBD (förhöjt) och IBS med diarré (normalt).
Differentialdiagnoser
Skilj UC/CD från infektiös kolit, till exempel campylobacter, salmonella, shigella, clostridium difficile, med hjälp av anamnesen.
- För infektiös kolit talar: akut insättande, >10 tarmtömningar/dygn, kräkningar, feber, antibiotikaintag, födointag, se Tarminfektioner), epidemiologi
- För kronisk inflammatorisk tarmsjukdom talar: långsamt/subakut insättande, progredierande besvär, tidigare diarréepisoder, särskilt med blod
- Andra diarrétillstånd
Behandling
Här anges endast behandling vid de tillstånd som kan skötas i primärvården.
Handläggning vid behandling
- Ulcerös kolit (UC) och Crohns sjukdom (CD) - Svårt eller medelsvårt skov ska hanteras skyndsamt, kontakta gastroenterolog.
- Proktit - lokal behandling kan prövas, gärna efter samråd med gastroenterolog
- Mikroskopisk kolit – kollagen kolit (CC) och lymfocytär kolit (LC) är ett godartat tillstånd som i lättbehandlade fall kan skötas i primärvården
- IBD i övrigt sköts av gastroenterolog.
Läkemedelsbehandling
Proktit
- Stolpiller 5-ASA (Asacol, Mesasal) 500 mg, 1 x 2 i 4 veckor
- Klysma/rektalskum 5-ASA (rektalskum Salofalk) 1 g till natten i 4 veckor
Om ovanstående ej ger symtomfrihet efter 2-4 veckors behandling - remiss till gastroenterolog.
Mikroskopisk kolit
Behandlingen är empirisk med:
Loperamid (till exempel Dimor, Imodium) 2 mg, 1-2 tabletter x 1-2, max 8 tabletter/dygn (för preparatval, se länk till Kloka listan nedan).
Ovanstående ges i till exempel 1-3 månader om god effekt. Därefter uttrappning och återinsättning vid symtomrecidiv.
Om loperamid inte har effekt, kontakta gastroenterolog för ställningstagande om tillägg kolestyramin eller budesonid.
Övrig IBD
IBD i övrigt sköts av gastroenterolog. Ofta ges underhållsbehandling med 5-ASA och/eller immunmodulerande medel (azatioprin) och/eller biologiska läkemedel. Vid sjukdomsskov tillägg av kortikosteroider rektalt och/eller peroralt.
Sjukskrivning
Att tänka på vid sjukskrivning
Möjligheten att påverka arbetssituationen och tillgång till toaletter.
Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Allmäntillståndet och diarréfrekvens. Extraintestinala symtom.
Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Anpassning av arbetsuppgifter.
Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Ulcerös colit, Crohns sjukdom
Komplikationer
Ulcerös kolit/Crohn
Akuta
- Vid svårt kolitskov: Kolondilatation, tarmperforation
- Vid CD: Blödningar, fistlar, subileus/ileus
Långsiktiga
- Förhöjd risk för kolorektal cancer vid IBD-kolit omfattande större delen av kolon och sjukdomsduration >8-10 år
- Extraintestinala komplikationer: Primär skleroserande kolangit, irit, artrit, sakroilit samt hudmanifestationer som erytema nodosum
- Osteoporos där kortikosteroidbehandling utgör en viktig bidragande orsak
Mikroskopisk kolit
Inga.