Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
De flesta fall kan handläggas i primärvården.
Remiss till öppenvårdsmottagning gastroenterologi
Konsultera gärna gastroenterolog per telefon eller frågeremiss innan definitiv remiss skrivs.
- Vid differentialdiagnostiska problem
- När acceptabel symtomkontroll ej uppnås med behandling enligt nedan
- Vid behov av behandling hos psykolog
Remissinnehåll
- Anamnes med särskild inriktning på symtom, duration och förlopp, tidigare bukbesvär och utredning/bedömning av dessa, bidragande psykosocial problematik
- Status
- Utredningsresultat (kopia av endoskopi- och röntgensvar om ej i TakeCare)
- Given behandling och resultat av denna
Remiss till akutmottagning
Medicinskt finns inget behov av besök på akutmottagning då tillståndet ej är allvarligt. Dock är det relativt vanligt att dessa patienter söker akut.
Återremiss till husläkarmottagning
Remissinnehåll
- Diagnostisk bedömning mot bakgrund av anamnes och företagen utredning
- Behandling och fortsatt handläggning
Bakgrund
Definition
IBS definieras som funktionella tarmsymtom utan bakomliggande organisk sjukdom.
- Debuterar ofta tidigt i livet
- Upp till vart fjärde fall debuterar efter en akut gastroenterit – postinfektiös IBS
- Ofta inget distinkt förlopp, utan tillståndet varierar mycket över tiden
- Det är vanligt med samtidig funktionell dyspepsi, liksom symtom från andra organsystem, så kallade extraintestinala symtom (till exempel trötthet, sömnsvårigheter, depression, ångest, dysuri och fibromyalgi)
Epidemiologi
15-20 procent av befolkningen har besvär som kan klassas som IBS. Majoriteten söker dock aldrig sjukvård för tillståndet.
Riskfaktorer
- Psykosocial problematik, familjär anhopning
- Inte sällan kan en gastroenterit utlösa IBS - postinfektiös IBS
Utredning
Viktigt med en bra konsultation. Vilken är patientens agenda? Vid första kontakten bör (om typiska symtom) patienten upplysas om att IBS misstänks och att eventuell vidare utredning görs för att utesluta andra tillstånd som kan orsaka symtomen.
Symtom
Ofta symtom under lång tid då patienten söker första gången. Symtomgrad och typ av symtom varierar ofta över tiden.
Smärtor | Diffusa till karaktären och vanligen med varierande lokalisation. Ofta lättar smärtan efter defekation och gasavgång. |
Gasbesvär | I form av uppblåsthet och gasavgång. |
Avföringsrubbning | Vanligast är omväxlande förstoppning och diarré. Avföringen är ofta smal och fraktionerad ("harlortar") med en känsla av ofullständig tarmtömning med flera toalettbesök, särskilt på morgonen. Ibland enbart förstoppning eller diarré. |
OBS! Viktreduktion, nattliga besvär, feber och blod i avföringen är alarmsymtom som ska föranleda utvidgad utredning.
Symtomkriterier (Rome IV-kriterierna)
Återkommande episoder med buksmärta, minst 1 gång/vecka de senaste 3 månaderna, associerat med 2 av följande påståenden:
Smärtan:
- påverkas av tarmtömning
- är associerad med förändrad avföringsfrekvens
- är associerad med förändrad avföringskonsistens
Symtomdebut >6 månader innan diagnos.
Handläggning vid utredning
- Det finns ingen diagnostisk undersökning för att fastställa tillståndet.
- Det krävs en kombination av buksmärta/bukobehag och en avföringsrubbning som inte är av tillfällig karaktär för att IBS ska övervägas.
- Diagnosen ställs med symtom enligt Rome IV-kriterier och en negativ basutredning och eventuellt utvidgad utredning.
Undersökningar
Basutredning
- Per rektum-palpation, Hb, CRP, transglutaminasantikroppar, F-Hb x 3 vid typiska besvär hos yngre individ samt om möjligt rektoskopi
- Fekalt kalprotectin – kan vid diarrédominans utgöra grund för selektion av vilka som behöver koloskoperas i den yngre ålderskategorin <40 år
- Anamnes angående laktoskänslighet: Blodprov DNA-laktosintolerans är ofta onödigt på grund av svårtolkade resultat. Mjölkprodukters roll värderas bäst genom patientstyrd reduktion följt av provokation utan att den specifika orsaksmekanismen vid klinisk förbättring behöver penetreras
Utvidgad utredning
- Koloskopi
- om organisk sjukdom ej kan uteslutas hos patient äldre än 40-45 år
- vid diarré som dominerande symtom
- vid uttalade symtom
Koloskopi kan ge positivt stöd för IBS om patientens ordinarie besvär kan utlösas. Informera patienten om att huvudsyftet med koloskopin är att utesluta organisk sjukdom och att normalfynd är att förvänta.
- Gynekologisk undersökning, TSH
- Ultraljud buk vid dominerande smärta, dock sällan indicerad vid buksmärtor med avföringsrubbning hos yngre
Differentialdiagnoser
- Inflammatorisk tarmsjukdom, framförallt Crohns sjukdom
- Mikroskopisk kolit (om dominerande diarré), se vårdprogram IBD
- Tumörsjukdom
- Malabsorption: laktasbrist, celiaki
- Gynekologisk sjukdom
Behandling
Information till patienten
- Patientens agenda ska styra. Ibland är det diagnos och förklaring till symtomen som efterfrågas, ibland är det symtommodifierande behandling som är aktuellt
- Ställ diagnosen "känslig tarm" och ge en förenklad förklaring. Kalla inte tillståndet "psykiskt"
- Förklara att påtagliga symtom kan föreligga trots att resultatet av utredningen är normalt
- Informera patienten att det inte finns någon enkel bot
- Förklara att det inte är ökad risk för organisk sjukdom på sikt (framförallt cancer)
Levnadsvanor
Patienten mår ofta bäst av att äta ofta, små portioner och långsamt. Regelbunden fysisk aktivitet minskar ofta symtomen. Stress kan i perioder försämra symtomen.
Nutrition
Kostbehandling: Kostråd via dietist kan vara av värde för denna patientgrupp. Kostregimen FODMAP (Fermentable oligo-, di-, monosaccharides and polyols) går ut på att minska de ”jäsningsbara” kolhydraterna i kosten vilket flera studier visat sig vara effektivt för att minska symtom hos många patienter med IBS. FODMAP ska alltid användas i samråd med dietist.
Psykologisk behandling
Hos en del patienter är livsstilsintervention och farmakologisk behandling ej tillräckligt för att uppnå en tillfredställande situation. Psykologisk behandling kan då övervägas (KBT-behandling/hypnoterapi ). Båda dessa former av psykologisk behandling har en vetenskapligt dokumenterat god effekt vid IBS.
KBT-behandling via internet har i upprepade studier visat sig vara en effektiv behandlingsform tillgänglig som behandlingsalternativ inom rutinsjukvården i Stockholm via internetpsykiatrins behandlingsportal.
KBT-behandling i grupp eller individuellt finns att tillgå via Gastromottagningen City.
Läkemedelsbehandling
Man bör begränsa antalet farmakologiska behandlingsinsatser till en åt gången och med bestämt avstämningsintervall. Bra behandlingseffekt bör eftersträvas för att motivera fortsatt läkemedelsbehandling. Oftast kan farmakologisk terapi ske intermittent.
Narkotiska preparat bör helt undvikas till patienter med IBS då risk föreligger att patientens besvär ökar på längre sikt - ”Narcotic bowel syndrome”.
Bulkmedel/ polyetylenglykol (PEG)-preparat | Inolaxol | Vid dominerande förstoppningsbesvär |
Linaklotide | Kapsel Constella (för specialiserad vård) 290 µg, 1 x 1, 30 min före frukost | Vid svår förstoppningsdominerad IBS där bulkmedel/PEG ej haft tillräcklig effekt. Såväl förstoppning som buksmärtor kan förbättras, förstoppning inom några dagar, smärtor inom några veckor. Behandlingen ska utvärderas efter 4 veckor och fortsätta endast om god symtomlindring uppnåtts. |
Spasmolytika - antikolinergika | Tablett Egazil Duretter 0,2 g, 1-2 x 2 | Vid dominerande krampsmärtor. |
Kapsel Colpermin, 1-2 x 3 under besvärliga perioder | Pepparmyntolja. Kan skrivas på recept. Ännu oklart om subventionering. | |
Loperamid (till exempel Dimor, Imodium) | 2 mg, 1-2 x 1-3 | Vid dominerande diarré. Ofta effekt av låg dos, vilket även stärker diagnosen. |
Antidepressivumi låg dos | Till exempel tablett amitriptylin (till exempel Saroten) 10-30 mg till natten eller SSRI | Vid mer uttalade symtom. Amitriptylin (till exempel Saroten) är lämpligt framförallt om smärta är ett dominerande symtom. Börja med 10 mg till natten och öka successivt dosen (10 mg/vecka) upp till den dos som ger önskvärd effekt. Vid effekt fortgår behandlingen i 6-12 månader, därefter utsättningsförsök genom uttrappning. Vid smärta och samtidig svårare förstoppning bör istället SSRI i låg normaldos övervägas. Upplys patienten om att initiala biverkningar i form av trötthet och muntorrhet är vanliga men oftast övergående. Beakta även övriga antikolinerga effekter, särskilt hos äldre. |
Patientutbildning
Patientutbildning för IBS-patienter (”IBS-skola”) kan vara värdefull för många patienter och finns på Gastromottagningen City.

Evidensstyrka (angivet inom parentes i algoritmen ovan)
- Starkt vetenskapligt underlag
- Måttligt starkt vetenskapligt underlag
- Begränsat vetenskapligt underlag
- Otillräckligt vetenskapligt underlag
Ref. IBS - utredning och behandling, Svensk Gastroenterologisk Förening, Hans Törnblom m fl, 2009
Sjukskrivning
Att tänka på vid sjukskrivning
Sjukskrivning utöver egen sjukanmälan är sällan motiverad.
Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Eventuella samtidiga psykiska besvär.
Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Kontakt med Företagshälsovård eller arbetsgivare om stressande arbetssituation eller förändringar i arbetsförhållanden förvärrar patientens besvär.
Rekommenderad tid för sjukskrivning
Se Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen: Irritabel tarm (IBS)
Uppföljning
När diagnosen är klar och behandling insatt är tillståndet väl ägnat för egenvård men det är viktigt att patienten har möjlighet att återkomma för ny konsultation om behov uppstår. Vissa IBS-patienter med svåra symtom och/eller mycket oro kan ibland behöva återkomma på glesa återbesök.
Komplikationer
Sannolikt ökar inte risken för kolondivertikulos vid IBS. Det är dock vanligt med IBS vid kolondivertiklar.
Relaterad information
Om innehållet
Författare: Bengt Ödman, överläkare, Internmedicin, Södersjukhuset, Perjohan Lindfors, överläkare, Gastromottagningen City
Granskare: Filip Öberg, specialist i allmänmedicin, Hammarby Sjöstads Husläkare, Ylva Kristoferson-Sandström, specialist i allmänmedicin, Boo vårdcentral
Stockholm-Gotlands medicinska råd, specialitetsrådet för för mag- och tarmsjukdomar: Staffan Wahlin, ordf, juni 2019
Region Stockholms läkemedelskommitté, expertgruppen för gastroenterologiska sjukdomar: Mikael Lördal, ordf, juni 2019
Uppdaterat enligt Kloka listan: Januari 2022
Publicerat:
Uppdaterat: