Matallergi hos barn

Medicinskt område:
Barn och ungdomars hälsa

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Primär bedömning och utredning av barn med misstänkt matallergi som söker i primärvård
  • Utredning och behandling av barn med oralt allergisyndrom (OAS)
  • Utredning och behandling av små barn med lindrig icke IgE förmedlad sen allergisk reaktion av komjölksprotein

Remiss till specialist på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

Vidare utredning och behandling för barn:

  • < 1år med misstanke om allergi mot baslivsmedel
  • med stark misstanke om allergi mot baslivsmedel, nöt eller jordnöt
  • med snabb insättande och svår allergisk reaktion (se avsnitt symtom)
  • med misstanke om ovanliga matallergiska tillstånd (se rubrik etiologi)
  • med svår behandlingsresistent eksem.

Bedömning och ställningstagande till:

  • oral immunterapi OIT
  • om barnet växt ur sin allergi.

Remissinnehåll

  • Frågeställning
  • Relevant anamnes och status
  • Genomförd utredning och relevanta fynd
  • Effekt av eventuellt given behandling

Återremiss till husläkarmottagning

När uppföljning på husläkarmottagning är aktuell:

Remissinnehåll

  • Sammanfattning kring utredning, bedömning och behandling
  • Insatt läkemedel
  • Förslag på lämplig uppföljning i primärvården
  • När specialiserad vård bör kontaktas på nytt

Bakgrund

Definition

Matallergi delas huvudsakligen in i IgE-förmedlad och icke IgE-förmedlad allergi (ofta via specifika T-celler), samt blandformer av dessa.

Den kan även kategoriseras utifrån hur snabbt den kliniska reaktionen uppkommer efter intag av livsmedel:

  • Snabb allergisk reaktion – kommer inom några minuter till 2 timmar
  • Intermediärallergisk reaktion – kommer efter 2 till flera timmar
  • Sen allergisk reaktion – kommer efter flera timmar till dagar, med ett smygande förlopp och därför mer svårbedömt.

Epidemiologi

  • Förekomsten av allergiska sjukdomar bland barn har ökat markant i hela den västerländska delen av världen de senaste 30 åren
  • Prevalens för klinisk diagnostiserad matallergi ligger för barn kring 8 %
  • Studier med födoämnesprovokationer har visat att cirka 3-5 % av barn under 4 år är allergiska mot mjölk och cirka 2-3 % mot ägg
  • Mjölkallergi växer vanligen bort före 3 års ålder
  • Äggallergi växer vanligen bort vid 6-7 års ålder
  • Anafylaxireaktioner mot jordnöt och cashewnöt är vanligare jämfört med mandel

Utredning

Symtom

De vanligaste symtomen hos barn med matallergi

Ovanligt symtom:

  • Anal blödning bara hos icke IgE medierat allergi hos spädbarn. Ovanlig för övrigt.

Anafylaxi är en akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem och är potentiellt livshotande. Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan.

Mild allergisk reaktion är till exempel klåda i mun och hals, lindrigare svullnad i ögon eller läpp, konjunktivit och rinit.

Svårare allergisk reaktion är till exempelkraftig urtikaria, astma, kräkningar eller diarré.

Symtom vid allergi

Benämning

Anamnes

Kliniska symtom

Vilka födoämnen

Från vilken ålder

Anafylaktiskt födoämnesallergisk reaktion

 

 

 

 

 

 

 

Symtom < 2 timmar efter matintag

 

Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan

Svenska
föreningen för allergologi
(SFFA):

Anafylaxi - svårighetsgradering, tabell 1, sid 3:

Anafylaxi

 

 

 

 

Komjölk

Ägg

Vete

Soja

Jordnötter

Trädnötter (mandel, hasselnöt, valnöt)

Fisk

Skaldjur

 

Alla åldrar:
Små barn oftast mjölk och ägg (nötter ökar)

Äldre barn oftast jordnötter och trädnötter

 

Oralt allergisyndrom OAS

Direkt efter matintag

 

Klåda i munnen, svalg ibland lokaliserat angioödem

Frukter, råa grönsaker, se tabell nedan


Ansträngningsutlöst anafylaxi/allergi

 

 

 

 

 

 

Strax efter påbörjad fysisk ansträngning och inom 2 timmar efter matintag som barnet är sensibiliserat mot men som hen normalt kan äta utan symtom

Symtom som vid anafylaxi, se ovan

 

 

 

 

 

 

 

 

Vete

Selleri

Skaldjur

 

 

 

 

 

 

 

Från skolåldern och vanligast i tonåren

 

 

 

 

 

 

Bland IgE- och icke IgE-förmedlad allergi

Eosinofil esofagit

 

Eosinofil gastroenterit

 

Atopiskt eksem

Kroniska ospecifika mag-tarm

 

 

 

 

 

Matvägran, magont, sväljningssvårigheter, klumpkänsla i halsen och bröstet, kräkningar ibland, lindrig diarré ibland, reflux, dålig tillväxt, rektalblödning ibland

Mjölk

Ägg

Vete

Soja

Jordnötter

Trädnötter

Fisk

Skaldjur

Alla åldrar

 

 

 

 

 

 

 

Icke IgE-förmedlad allergi

Allergisk proktit (FPIAP) utlöst av reaktion protein

 

Blod i avföring

 

 

 

 

 

 

Barnet mår bra i övrigt

Ingen synlig lokal irritation vid ändtarmen, ingen synlig förklaring till blödning

 

 

Komjök

Soja

Vete

Ägg

 

 

 

Tillkommer under första året och brukar försvinna efter 1 års ålder

Allergisk enterokolit (FPIES) utlöst av protein

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Symtom redan från första levnadsveckan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Akuta formen: Kardinalsymtomen är kraftiga upprepade kräkningar som debuterar 1-4 timmar efter intag av det livsmedel barnet inte tål. Barnet blir ofta blekt och apatiskt. En del får även diarré, ibland blodig, som debuterar efter 4-12 timmar och ibland kan vara långdragna

 

Kroniska formen:

Återkommande kräkningar, buksmärtor, diarréer, hypoalbuminemi, anemi och dålig viktuppgång

Komjölk

Soja

Ris

Havre

Vete

Ägg

Med flera

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Från första veckan efter födseln, debuterar i samband med introduktion av livsmedel, ovanligt efter 1 års ålder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Korsreaktioner mellan luftburna allergen och livsmedel

Observera att det är mycket individuellt om en individ har korsreaktioner eller inte.

Skriv tabellbeskrivning här

Björk

Gråbo

Timotej (gräs)

Latex

 Äpple

Selleri

Vete

Banan

Päron

Morot

Andra sädesslag

Papaya

Stenfrukter

Persilja

Tomat

Avokado

Nötter

Koriander

Melon

Stenfrukter

Jordnötter

Anis

Jordnötter


Kiwi

Kummin



Rå potatis

Fänkål



Rå morot

Bockholmsklöver




Mango




Melon




Vitlök




Paprika



Anamnes

Det viktigaste vid allergiutredning är anamnes. Det kan vara viktigt att förklara för patient och föräldrar att man kan vara allergisk mot upp till 1.000 ämnen (alla proteiner). Provtagningen måste därför riktas tydligt mot en eller ett par allergen.

Att föra dagbok över symtom och eventuella allergen kan vara en hjälp i diagnostik.

  • Redan känd allergi?
  • Symtom? lokalisation-duration-frekvens
  • Vilka livsmedel misstänks? Mängd vid senaste intag?
  • Hur lång tid efter intag av misstänkt livsmedel?

Status

  • Allmäntillstånd
  • Vikt och längd
  • Hjärta-lungor
  • Bukpalpation
  • Hudutslag: urtikaria, angioödem, eksem

Handläggning vid utredning

  • För diagnosen IgE-förmedlad matallergi krävs positivt IgE och symtom av samma livsmedel.
  • Förekomst av enbart IgE utan symtom för livsmedel är inte liktydigt med allergi utan kallas för sensibilisering.
  • Även motsatt förhållande förekommer, och framförallt hos små barn < 6 månader kan IgE-antikroppar saknas trots att barnet har en IgE-förmedlad allergi.
  • Hos barn < 1 år kan matallergi ge mer ospecifika symtom.
  • Terapisvikt vid eksembehandling trots riklig krämanvändning av grupp I-steroid hos barn < 2 år kan bero på en underliggande matallergi.
  • Korsreaktion med björk ger sällan en allvarlig reaktion och är troligen dosberoende, dvs mycket allergen skulle kunna utlösa en svårare reaktion. Observera att barn/ungdomar med björkallergi dessutom kan ha en ”äkta” jordnöts-/nötallergi. Korsreaktioner finns även mellan andra pollen och livsmedel.
  • Andra former av reaktioner på mat föreligger. Exempelvis kan barn reagera med mycket kraftiga kräkningar 2-4 timmar efter de ätit livsmedlet de inte tål. Barnen kan bli ordentligt tagna, få diarré och misstolkas som sepsis eller svår gastroenterit på akuten. Dessa barn har sällan IgE mot maten de reagerat på och bör utredas av barnläkare. Se tabell FPIAP, FPIES.
  • Andra livsmedel (än OSA, nötter jordnötter, baslivsmedel):
    (alla livsmedel som innehåller protein kan ge lgE-medierad allergi). På VC kan IgE-test kontrolleras för livsmedlet.
    • Ett negativt svar talar för att allergi inte föreligger.
    • Vid positivt svar och svår allergisk reaktion skriv remiss till BUMM. Vid positivt svar med mild allergisk reaktion kan behandling ske på VC.

För större format, högerklicka och välj Öppna bild i ny flik:

Laboratorieprover

  • Testa endast misstänkta allergen, ingen screening!
  • Vid typisk anamnes för pollenallergi med mild korsallergi behöver inte laboratorieprover tas.
  • IgE förmedlad allergi diagnostiseras med pricktest eller IgE i serum.

Differentialdiagnoser

  1. Infektionsutlöst urtikaria: den allra vanligaste orsaken till akut urtikaria hos barn är infektioner.
  2. Histaminintoxikation: inträffar efter intag av dåligt förvarad makrill/fisk, till exempel tonfisk. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.
  3. Eksem: 2/3 av alla barn med eksem har inte födoämnesallergi. Eksem kan försämras av livsmedel innehållande biogena aminer eller histamin, till exempel tomat och citrusfrukter, stress, infektioner med mera.
  4. Övre och nedre luftvägsinfektion: all hosta och snuva är inte allergisk.
  5. Gastroesofageal reflux: kan finnas hos barn med långvarig hosta.
  6. Toddlers diarré/småbarnsdiarré: förekommer hos en del barn med normal tillväxtkurva.
  7. Inflammatorisk tarmsjukdom: blod i avföringen ses ibland hos småbarn med mjölkinducerad kolit.

Svimning: samtidiga symtom från hud/slemhinna ökar sannolikheten för anafylaxi, liksom känd allergi mot livsmedel.

Behandling

Handläggning vid behandling

  1. Elimination är hörnstenen i all behandling av matallergi. Samtidigt är det viktigt att inte eliminera livsmedel utan noggrann utredning.
  2. Barn med matallergi behandlas främst inom specialiserad vård, förutom lindriga komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn hos van BVC-läkare.
    Komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn
    Vid positiv diagnostisk elimination och provokation
    • Erbjud dietistkontakt och rekommendera komjölksfri kost
    • Vid amning – ge tydlig kostinformation inklusive kosttillskott till mamman
    • Vid modersmjölksersättning – förskriv komjölksfri ersättning till barnet

      Komjölksfri kost rekommenderas initialt under 3 (–6) månader, följt av ny diagnostisk provokation.
    • Om symtomen inte återkommer vid provokation kan barnet återgå till komjölksbaserad kost.
    • Om symtomen återkommer rekommenderas fortsatt komjölksfri kost, vid behov i samråd med specialiserad vård.
  3. Om ett barn tidigare har haft svåra allergiska reaktioner och frågeställningen om adrenalin autoinjektor uppkommer ska remiss skickas till BUMM/barnallergolog för bedömning. Vårdcentral ska inte initiera förskrivning av adrenalin autoinjektor.
  4. Förebyggande åtgärder:
    Tidig introduktion (under första levnadsåret) av alla livsmedel rekommenderas, även om barnet har eksem eller föräldrarna har allergi. Vid introduktion av trädnötter och jordnötter rekommenderas nötsmör eller nötmjöl, inte bitar.

Nutrition

Björkpollenassocierade reaktioner sker då livsmedlet, till exempel äpplen, äts råa. Efter tillagning tolereras äpplet väl då det protein (björkhomologt protein) som ger upphov till reaktionen denatureras vid upphettning.

Läkemedelsbehandling

Barn som får en akut allergisk reaktion av ett livsmedel de är allergiska emot behandlas i första hand med:

  • Adrenalin vid anafylaxi, se vårdprogram Åtgärder vid anafylaxi
  • Icke sederande antihistamin. Antihistamin finns i flera beredningsformer, de har alla lika snabba tillslag (cirka 30 minuter).
    • Mixtur finns för små barn
    • Munsönderfallande tablett är enklare att ta om man inte har tillgång till vatten.
  • Bronkvidgare: Ge bronkvidgare vid andningspåverkan, upprepa vid behov 3 gånger med 20 minuters intervall, som inhalation i spacer eller vid svår astma i nebulisator. Se vårdprogram Akut astma hos barn och ungdomar

Steroider i tablettform, till exempel Betapred, är inte ett akutläkemedel och bör inte förskrivas på VC . Det tar cirka 3-4 timmar innan Betapred har effekt och har alltså ingen effekt på den akuta reaktionen.

Vårdprogram:

Anafylaxi

Åtgärder vid anafylaxi

Urtikaria

Relaterad information

Matallergi, IgE-förmedlad (1177 för vårdpersonal)

Mjölkproteinallergi (Rikshandboken)

Livsmedelsallergier och överkänslighet (Livsmedelsverket)

Patientinformation

Matallergi (1177)

Komjölksallergi (1177)

Jordnötsallergi och nötallergi (1177)

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.