Matallergi hos barn
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
- Primär bedömning och utredning av barn med misstänkt matallergi som söker i primärvård
- Utredning och behandling av barn med oralt allergisyndrom (OAS)
- Utredning och behandling av små barn med lindrig icke IgE förmedlad sen allergisk reaktion av komjölksprotein
Remiss till specialist på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)
Vidare utredning och behandling för barn:
- < 1år med misstanke om allergi mot baslivsmedel
- med stark misstanke om allergi mot baslivsmedel, nöt eller jordnöt
- med snabb insättande och svår allergisk reaktion (se avsnitt symtom)
- med misstanke om ovanliga matallergiska tillstånd (se rubrik etiologi)
- med svår behandlingsresistent eksem.
Bedömning och ställningstagande till:
- oral immunterapi OIT
- om barnet växt ur sin allergi.
Remissinnehåll
- Frågeställning
- Relevant anamnes och status
- Genomförd utredning och relevanta fynd
- Effekt av eventuellt given behandling
Återremiss till husläkarmottagning
När uppföljning på husläkarmottagning är aktuell:
Remissinnehåll
- Sammanfattning kring utredning, bedömning och behandling
- Insatt läkemedel
- Förslag på lämplig uppföljning i primärvården
- När specialiserad vård bör kontaktas på nytt
Bakgrund
Definition
Matallergi delas huvudsakligen in i IgE-förmedlad och icke IgE-förmedlad allergi (ofta via specifika T-celler), samt blandformer av dessa.
Den kan även kategoriseras utifrån hur snabbt den kliniska reaktionen uppkommer efter intag av livsmedel:
- Snabb allergisk reaktion – kommer inom några minuter till 2 timmar
- Intermediärallergisk reaktion – kommer efter 2 till flera timmar
- Sen allergisk reaktion – kommer efter flera timmar till dagar, med ett smygande förlopp och därför mer svårbedömt.
Epidemiologi
- Förekomsten av allergiska sjukdomar bland barn har ökat markant i hela den västerländska delen av världen de senaste 30 åren
- Prevalens för klinisk diagnostiserad matallergi ligger för barn kring 8 %
- Studier med födoämnesprovokationer har visat att cirka 3-5 % av barn under 4 år är allergiska mot mjölk och cirka 2-3 % mot ägg
- Mjölkallergi växer vanligen bort före 3 års ålder
- Äggallergi växer vanligen bort vid 6-7 års ålder
- Anafylaxireaktioner mot jordnöt och cashewnöt är vanligare jämfört med mandel
Utredning
Symtom
De vanligaste symtomen hos barn med matallergi
- Urtikaria, eksem
- Halsklåda, kräkningar, buksmärta/spädbarnskolik, diarré (men inte som ensamt symtom från magtrakten)
- Dålig tillväxt
- Allergisk rinit Rinokonjunktivit
- Allergisk konjunktivit Rinokonjunktivit
- Astma
- Anafylaxi
- Åtgärder vid anafylaxi
Ovanligt symtom:
- Anal blödning bara hos icke IgE medierat allergi hos spädbarn. Ovanlig för övrigt.
Anafylaxi är en akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem och är potentiellt livshotande. Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan.
Mild allergisk reaktion är till exempel klåda i mun och hals, lindrigare svullnad i ögon eller läpp, konjunktivit och rinit.
Svårare allergisk reaktion är till exempelkraftig urtikaria, astma, kräkningar eller diarré.
Benämning | Anamnes | Kliniska symtom | Vilka födoämnen | Från vilken ålder |
---|---|---|---|---|
Anafylaktiskt födoämnesallergisk reaktion
| Symtom < 2 timmar efter matintag
Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan | Svenska Anafylaxi - svårighetsgradering, tabell 1, sid 3:
| Komjölk Ägg Vete Soja Jordnötter Trädnötter (mandel, hasselnöt, valnöt) Fisk Skaldjur
| Alla åldrar: Äldre barn oftast jordnötter och trädnötter
|
Oralt allergisyndrom OAS | Direkt efter matintag
| Klåda i munnen, svalg ibland lokaliserat angioödem | Frukter, råa grönsaker, se tabell nedan | |
Ansträngningsutlöst anafylaxi/allergi
| Strax efter påbörjad fysisk ansträngning och inom 2 timmar efter matintag som barnet är sensibiliserat mot men som hen normalt kan äta utan symtom | Symtom som vid anafylaxi, se ovan
| Vete Selleri Skaldjur
| Från skolåldern och vanligast i tonåren
|
Bland IgE- och icke IgE-förmedlad allergi | ||||
Eosinofil esofagit
Eosinofil gastroenterit
Atopiskt eksem | Kroniska ospecifika mag-tarm
| Matvägran, magont, sväljningssvårigheter, klumpkänsla i halsen och bröstet, kräkningar ibland, lindrig diarré ibland, reflux, dålig tillväxt, rektalblödning ibland | Mjölk Ägg Vete Soja Jordnötter Trädnötter Fisk Skaldjur | Alla åldrar
|
Icke IgE-förmedlad allergi | ||||
Allergisk proktit (FPIAP) utlöst av reaktion protein
| Blod i avföring
| Barnet mår bra i övrigt Ingen synlig lokal irritation vid ändtarmen, ingen synlig förklaring till blödning
| Komjök Soja Vete Ägg
| Tillkommer under första året och brukar försvinna efter 1 års ålder |
Allergisk enterokolit (FPIES) utlöst av protein
| Symtom redan från första levnadsveckan
| Akuta formen: Kardinalsymtomen är kraftiga upprepade kräkningar som debuterar 1-4 timmar efter intag av det livsmedel barnet inte tål. Barnet blir ofta blekt och apatiskt. En del får även diarré, ibland blodig, som debuterar efter 4-12 timmar och ibland kan vara långdragna
Kroniska formen: Återkommande kräkningar, buksmärtor, diarréer, hypoalbuminemi, anemi och dålig viktuppgång | Komjölk Soja Ris Havre Vete Ägg Med flera
| Från första veckan efter födseln, debuterar i samband med introduktion av livsmedel, ovanligt efter 1 års ålder
|
Korsreaktioner mellan luftburna allergen och livsmedel
Observera att det är mycket individuellt om en individ har korsreaktioner eller inte.
Björk | Gråbo | Timotej (gräs) | Latex |
---|---|---|---|
Äpple | Selleri | Vete | Banan |
Päron | Morot | Andra sädesslag | Papaya |
Stenfrukter | Persilja | Tomat | Avokado |
Nötter | Koriander | Melon | Stenfrukter |
Jordnötter | Anis | Jordnötter | |
Kiwi | Kummin | ||
Rå potatis | Fänkål | ||
Rå morot | Bockholmsklöver | ||
Mango | |||
Melon | |||
Vitlök | |||
Paprika |
Anamnes
Det viktigaste vid allergiutredning är anamnes. Det kan vara viktigt att förklara för patient och föräldrar att man kan vara allergisk mot upp till 1.000 ämnen (alla proteiner). Provtagningen måste därför riktas tydligt mot en eller ett par allergen.
Att föra dagbok över symtom och eventuella allergen kan vara en hjälp i diagnostik.
- Redan känd allergi?
- Symtom? lokalisation-duration-frekvens
- Vilka livsmedel misstänks? Mängd vid senaste intag?
- Hur lång tid efter intag av misstänkt livsmedel?
Status
- Allmäntillstånd
- Vikt och längd
- Hjärta-lungor
- Bukpalpation
- Hudutslag: urtikaria, angioödem, eksem
Handläggning vid utredning
- För diagnosen IgE-förmedlad matallergi krävs positivt IgE och symtom av samma livsmedel.
- Förekomst av enbart IgE utan symtom för livsmedel är inte liktydigt med allergi utan kallas för sensibilisering.
- Även motsatt förhållande förekommer, och framförallt hos små barn < 6 månader kan IgE-antikroppar saknas trots att barnet har en IgE-förmedlad allergi.
- Hos barn < 1 år kan matallergi ge mer ospecifika symtom.
- Terapisvikt vid eksembehandling trots riklig krämanvändning av grupp I-steroid hos barn < 2 år kan bero på en underliggande matallergi.
- Korsreaktion med björk ger sällan en allvarlig reaktion och är troligen dosberoende, dvs mycket allergen skulle kunna utlösa en svårare reaktion. Observera att barn/ungdomar med björkallergi dessutom kan ha en ”äkta” jordnöts-/nötallergi. Korsreaktioner finns även mellan andra pollen och livsmedel.
- Andra former av reaktioner på mat föreligger. Exempelvis kan barn reagera med mycket kraftiga kräkningar 2-4 timmar efter de ätit livsmedlet de inte tål. Barnen kan bli ordentligt tagna, få diarré och misstolkas som sepsis eller svår gastroenterit på akuten. Dessa barn har sällan IgE mot maten de reagerat på och bör utredas av barnläkare. Se tabell FPIAP, FPIES.
- Andra livsmedel (än OSA, nötter jordnötter, baslivsmedel):
(alla livsmedel som innehåller protein kan ge lgE-medierad allergi). På VC kan IgE-test kontrolleras för livsmedlet.- Ett negativt svar talar för att allergi inte föreligger.
- Vid positivt svar och svår allergisk reaktion skriv remiss till BUMM. Vid positivt svar med mild allergisk reaktion kan behandling ske på VC.
- Ett negativt svar talar för att allergi inte föreligger.
För större format, högerklicka och välj Öppna bild i ny flik:
Laboratorieprover
- Testa endast misstänkta allergen, ingen screening!
- Vid typisk anamnes för pollenallergi med mild korsallergi behöver inte laboratorieprover tas.
- IgE förmedlad allergi diagnostiseras med pricktest eller IgE i serum.
Differentialdiagnoser
- Infektionsutlöst urtikaria: den allra vanligaste orsaken till akut urtikaria hos barn är infektioner.
- Histaminintoxikation: inträffar efter intag av dåligt förvarad makrill/fisk, till exempel tonfisk. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.
- Eksem: 2/3 av alla barn med eksem har inte födoämnesallergi. Eksem kan försämras av livsmedel innehållande biogena aminer eller histamin, till exempel tomat och citrusfrukter, stress, infektioner med mera.
- Övre och nedre luftvägsinfektion: all hosta och snuva är inte allergisk.
- Gastroesofageal reflux: kan finnas hos barn med långvarig hosta.
- Toddlers diarré/småbarnsdiarré: förekommer hos en del barn med normal tillväxtkurva.
- Inflammatorisk tarmsjukdom: blod i avföringen ses ibland hos småbarn med mjölkinducerad kolit.
Svimning: samtidiga symtom från hud/slemhinna ökar sannolikheten för anafylaxi, liksom känd allergi mot livsmedel.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Elimination är hörnstenen i all behandling av matallergi. Samtidigt är det viktigt att inte eliminera livsmedel utan noggrann utredning.
- Barn med matallergi behandlas främst inom specialiserad vård, förutom lindriga komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn hos van BVC-läkare.
Komjölksproteinrelaterade besvär hos spädbarn
Vid positiv diagnostisk elimination och provokation- Erbjud dietistkontakt och rekommendera komjölksfri kost
- Vid amning – ge tydlig kostinformation inklusive kosttillskott till mamman
- Vid modersmjölksersättning – förskriv komjölksfri ersättning till barnet
Komjölksfri kost rekommenderas initialt under 3 (–6) månader, följt av ny diagnostisk provokation. - Om symtomen inte återkommer vid provokation kan barnet återgå till komjölksbaserad kost.
- Om symtomen återkommer rekommenderas fortsatt komjölksfri kost, vid behov i samråd med specialiserad vård.
- Erbjud dietistkontakt och rekommendera komjölksfri kost
- Om ett barn tidigare har haft svåra allergiska reaktioner och frågeställningen om adrenalin autoinjektor uppkommer ska remiss skickas till BUMM/barnallergolog för bedömning. Vårdcentral ska inte initiera förskrivning av adrenalin autoinjektor.
- Förebyggande åtgärder:
Tidig introduktion (under första levnadsåret) av alla livsmedel rekommenderas, även om barnet har eksem eller föräldrarna har allergi. Vid introduktion av trädnötter och jordnötter rekommenderas nötsmör eller nötmjöl, inte bitar.
Nutrition
Björkpollenassocierade reaktioner sker då livsmedlet, till exempel äpplen, äts råa. Efter tillagning tolereras äpplet väl då det protein (björkhomologt protein) som ger upphov till reaktionen denatureras vid upphettning.
Läkemedelsbehandling
Barn som får en akut allergisk reaktion av ett livsmedel de är allergiska emot behandlas i första hand med:
- Adrenalin vid anafylaxi, se vårdprogram Åtgärder vid anafylaxi
- Icke sederande antihistamin. Antihistamin finns i flera beredningsformer, de har alla lika snabba tillslag (cirka 30 minuter).
- Mixtur finns för små barn
- Munsönderfallande tablett är enklare att ta om man inte har tillgång till vatten.
- Mixtur finns för små barn
- Bronkvidgare: Ge bronkvidgare vid andningspåverkan, upprepa vid behov 3 gånger med 20 minuters intervall, som inhalation i spacer eller vid svår astma i nebulisator. Se vårdprogram Akut astma hos barn och ungdomar
Steroider i tablettform, till exempel Betapred, är inte ett akutläkemedel och bör inte förskrivas på VC . Det tar cirka 3-4 timmar innan Betapred har effekt och har alltså ingen effekt på den akuta reaktionen.
Vårdprogram:
Relaterad information
Matallergi, IgE-förmedlad (1177 för vårdpersonal)
Mjölkproteinallergi (Rikshandboken)
Livsmedelsallergier och överkänslighet (Livsmedelsverket)
Patientinformation
Matallergi (1177)
Komjölksallergi (1177)