Plantarfasciit

Symtom

Plantarfasciit karaktäriseras av partiella bristningar och senvävnadsskador i plantarfascian. Det leder till en kronisk inflammation och en degeneration av plantarfascians infästning. Ibland bildas en påbyggnad av ben i fästet vid calcaneus, denna kallas hälsporre.

• Belastningssmärta under hälen eller på insidan av hälen
  
• Vid långvarig belastning av fötterna intensifieras smärtan ytterligare
  
• Sällan vilovärk
  
• Morgonstelhet eller morgonsmärta som avtar under dagen
  
• Problemen kan vara långvariga över flera månader upp till ett år

Riskfaktorer

• Överbelastning eller ogynnsam belastning vid gång eller stående på hårt underlag med undermåliga skor under lång tid
  
• Övervikt
  
• Fotfelställningar som högt eller lågt fotvalv och valgusdeformitet
  
• Reumatoid artrit och spondartriter
  
• Stram akillessena
  
• Hög ålder

Differentialdiagnos

• Stressfraktur
  
• Artros
  
• Nervinklämning
  
• Hälkuddesyndrom
  
• Akillestendinopati
  
• Neurom

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt. Röntgen utförs främst för att utesluta differentialdiagnoser (såsom stressfraktur och artros) eller vid utebliven förbättring trots adekvat behandling i 4-6 månader. Beakta att förekomst av eventuell hälsporre (kalkinlagring) på röntgen inte utesluter annan diagnos.

Status

• Patienten går ofta på framfoten för att undvika att belasta hälen
  
• Palpationsömhet vid senans infästning på hälbenet vid övergång till hålfot, ofta medialt strax framför hälen
  
• Ibland diffus ömhet över hela plantarfascian
  
• Dorsalflexion av tårna förvärrar palpationsömhet

Bilddiagnostik

Slätröntgen med belastade bilder (frontal och sida) rekommenderas när röntgen är indicerat.

Plantarfasciit läker i de allra flesta fall ut på konservativ behandling (egenvård, läkemedelsbehandling och fysioterapi). Förbered dock patienten på att läkningsperioden ofta uppgår till 6 månader eller mer. Vid utebliven effekt av konservativ behandling kan operation vara aktuellt, detta är dock sällsynt.

Egenvård

Ge råd om:

• Alternativ träning som exempelvis simning och cykling
  
• Avlastande inlägg, sko med god häldämpning och sviktande sula
  
• Viktreduktion vid övervikt.

Om egenvård ger otillräcklig effekt, råd patienten att vända sig till ortopedingenjör för att få formgjutna fotbäddar utprovade.

Fysioterapi

• Råd om stretching, särskilt efter fysisk aktivitet
  
• Råd om främjande gång- och löpteknik
  
• Instruktion om tejpning

Läkemedelsbehandling

• Paracetamol
  
• COX-hämmare, eventuellt i gelform om inflammationen är lokal

Det saknas evidens för att kortisoninjektioner ger effekt.

Kirurgisk behandling

Vid mycket stram gastrocnemius (vadmuskel) eller hälsena kan en förlängning av hälsenan göras.

Se Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen: Vissa fotbesvär

Recidiv förekommer, råd patienten att avlasta redan vid tidiga symtom.

Hälsporre - ont under hälen (1177)