Postcovid hos barn – kvarstående eller sena symtom efter covid-19
I det här vårdprogrammet definieras postcovid hos barn som långvariga symtom i minst 2 månader efter genomgången covid-19-infektion, laboratorieverifierad eller stark misstanke epidemiologiskt.
Detta är ett levande dokument som rör handläggning av barn och ungdomar med långtidssymtom efter misstänkt genomgången covid-19. Säkra data saknas avseende både diagnostik och behandling av sjukdomen varför uppgifterna i dokumentet kan komma att ändras. Klinisk bedömning och egen värdering av barnets symtom är av yttersta vikt.
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
Primär bedömning och ställningstagande till utredning.
Remiss till barn och ungdomsmedicinsk mottagning
- Barn och ungdomar med konstaterad eller befarade långvariga symtom av covid-19.
Remissinnehåll
- Information om det akuta covid-insjuknandet
- Redogörelse av långtidssymtom
- Uppgifter om påverkan på det dagliga livet och eventuell skolgång
- Utredningsfynd inklusive eventuell radiologi och lab
Remiss till specialiserad multidisciplinär klinik för utredning och diagnostik av långvariga besvär efter covid-19
- Mer än 4 månaders symtom utan bättring
- Försämring av symtom
- Betydande påverkan på fysisk aktivitet, skolgång eller livskvalitet
- Misstanke om POTS (Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom)
Remiss skickas till specialistteamet vid Barninfektionsmottagningen, Astrid Lindgrens barnsjukhus (S Barn Infektion Mott).
Remissinnehåll
- Information om det akuta covid-insjuknandet
- Redogörelse av långtidssymtom
- Utredningsfynd inklusive eventuell radiologi och lab
- Grad av funktionsnedsättning
- Skolnärvaro
- Effekt av given behandling
Remiss till barnakutmottagning
- Bröstsmärtor
- Andningsbesvär
- Nytillkommen svaghet eller smärta där allvarlig sjukdom inte kan uteslutas
Remissinnehåll
- Information om de akuta symtom som föranleder remiss
- Information om det akuta covid-insjuknandet
- Redogörelse av långtidssymtom
- Utredningsfynd inklusive eventuell radiologi och lab
Bakgrund
Covid-19 är en infektion som orsakas av coronavirus SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) som först identifierades år 2019 i Wuhan, Kina. World Health Organization (WHO) deklarerade den 11 mars 2020 att covid-19 övergått i en pandemi. Utbrottet är fortfarande pågående.
Sena effekter av covid-19 är framförallt studerat hos vuxna. Kunskapsutvecklingen kring barn och ungdomar är i skrivande stund begränsad. Barn och ungdomars socialt utsatta situation under pandemin gör att symtom som trötthet och nedstämdhet kan vara multifaktoriellt även hos de som genomgått covid-19.
I en större välgjord studie med kontrollgrupp redovisades en 1,8-procentig förekomst av kvarstående besvär efter 56 dagar hos barn och ungdomar (5–18 år) med verifierad covid-19-sjukdom (ej sjukhusvårdade). I snitt hade de 2 kvarvarande symtom där huvudvärk och trötthet var vanligast. Generellt beskrevs ett godartat förlopp för majoriteten av barnen (Lancet Child and Adolescent health, augusti 2021).
Utredning
Symtom
Det finns ett stort antal symtom beskrivna, men de vanligaste att beakta är:
- Trötthet, uttröttbarhet efter fysisk aktivitet
- Huvudvärk
- Halsont
- Illamående
- Nedsatt koncentrationsförmåga
- Bröstsmärtor
- Nedsatt lukt- och/eller smaksinne
- Hosta
- Hjärtklappning
- Förhöjd kroppstemperatur
Anamnes
Handläggning av långvariga besvär hos barn och ungdomar bör ske systematiskt, och andra förklaringar till symtom än covid-19 bör alltid ingå.
Initialt bör en bedömning göras avseende huruvida covid-19 förelegat med en sammanvägd bedömning av testresultat och symtombild. Tidigare positivt PCR-test eller positiv serologisk analys är ej obligatoriskt men avsaknad av antikroppar bör föranleda att annan genes till barnets symtom utreds. Få barn prioriterades för provtagning tidigt i pandemin. Fall av covid-19 hos nära kontakter i anslutning till barnets insjuknande och om det hos dessa förelegat positivt PCR eller antikroppstest är av stor betydelse.
En noggrann anamnes inklusive sociala faktorer, skolgång, fysisk aktivitet, tidigare sjuklighet, aktuella besvär och vilken utredning och behandling som redan genomförts.
Status
- Allmäntillstånd
- Kroppstemperatur
- Munhåla och lymfkörtelstationer
- Puls, hjärtauskultation, blodtryck
- Lungauskultation
- Orienterande neurologstatus
Handläggning vid utredning
- Vid återkommande feber/infektionssymtom: Feberdagbok samt eventuellt lab.
- Vid andningsbesvär: Uteslut odiagnostiserad eller underbehandlad astma.
- Vid utredning av barnets fysisk aktivitetsförmåga: Genomför 6-minuters gångtest samt chair-to-stand-test 30 sekunder. Saturation under 92% vid dessa test bör föranledvidare utredning i specialiserad vård.
Laboratorieprover
Överväg:
- Blodstatus
- Krea, K, Na
- ALAT, ALP
- U-sticka
- TSH
- SR, CRP
- SARS-CoV-2 IgG
- Eventuellt EBV/CMV om upprepade feberepisoder
Differentialdiagnos
- Lungsjukdom, t.ex. astma
- Annan infektion som kan ge feber
- Postinfektiös trötthet av annan orsak än covid-19
- Depression
- Ångesttillstånd
- TBE
- Hypotyreos
- Malignitet, t.ex. leukemi
- Inflammatorisk systemsjukdom
- Hjärtsjukdom, t.ex. perimyokardit
Behandling
Handläggning vid behandling
Specifik behandling saknas. Det är viktigt att utesluta andra behandlingsbara sjukdomar. Symtomatisk behandling mot huvudvärk och illamående kan övervägas.
- Vid luktbortfall kan nasala steroider övervägas och luktträning utföras.
- Luktträning kan med fördel användas tidigt i förloppet. Om kvarstående anosmi efter 6 veckor remitteras till ÖNH-specialist.
Det som för tillfället rekommenderas för övrigt är successiv rehabilitering med stöd av relevanta hälsoprofessioner som fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator eller psykolog.
Egenvård
- Familjen och barnet/ungdomen bör involveras och det är viktigt att skapa förståelse för att rehabilitering tar tid och att det kräver tålamod.
- Att bibehålla dagliga rutiner i hem och skola (såsom måltider, rörelse och utevistelse), samt att upprätthålla sociala relationer i så stor utsträckning som möjligt tycks vara viktigt.
- Viktigt att kontakt med skola upprättas tidigt och underhålls.
- Ansträngningsutlöst försämring i form av bakslag med uppblossande sjukdomssymtom (framförallt förlamande trötthet), brist på uthållighet och lång återhämtningsperiod (>24 timmar) är vanligt. Försiktig upptrappning av fysiska aktiviteter rekommenderas.
Rehabilitering
Vid svårigheter att trappa upp fysisk aktivitet eller återgå till fritidsaktiviteter enligt trappmodellen (se ovan) rekommenderas remiss till fysioterapeut för individuell rådgivning.