Sårinfektion
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
Omhändertar behandling av infekterade bensår, traumatiska sårinfektioner. Postoperativa sårinfektioner ska handläggas i samråd med opererande specialitet.
Remiss till öppenvårdsmottagning ortopedi/kirurgi eller infektion
Vid:
- Infektioner efter ortopediska ingrepp
- Diabetesfotsår, sevårdprogram Diabetesfoten
- Utebliven effekt av systemisk antibiotika eller försämring under behandlingen
- Patient med hög feber, allmänpåverkan, lokala cirkulationsproblem eller svårighet att röra en led vid bett
Remissinnehåll
- Trauma
- Operation
- Cirkulationsstatus
- Smärta
- Temperatur
- Eventuell antibiotikabehandling
- Odlingsresultat
Återremiss till husläkarmottagning
Remissinnehåll
- Behandlingsresultat i form av slutanteckning med rekommendation kring såromläggning, behandlingstid, kontrollintervall etc
Bakgrund
Etiologi
- Bensår (venösa eller arteriella) med nytillkommen rodnad, ökande smärta, purulent sekretion, fördröjd sårläkning, ödem runt såret, eventuell feber.
- Postoperativa eller posttraumatiska sår med lokala och allmänna tecken till infektion såsom rodnad, ömhet, eventuell sekretion, eventuell feber.
- Sår-/mjukdelsinfektioner efter katt-/hundbett. Pasteurella multocida vanligaste patogen, snabb symtomutveckling med rodnad, svullnad, smärta inom 2-4 timmar.
- Abscesser i huden.
Utredning
Handläggning vid utredning
- Utred genes till bensår (arteriellt, venöst, kombination av arteriellt-venöst). Se vårdprogram Bensår
- Sårodling behöver endast tas om resultatet väntas påverka handläggningen. Screening för multiresistenta bakterier görs i enlighet med nationella riktlinjer. Vid postoperativa sår, infektion efter djurbett, utebliven effekt av lokal infektionsbehandling vid bensår och efter utlandsvistelse ska odling alltid tas. Om djurbett ska detta anges på odlingsremissen.
Laboratorieprover
- CRP
Differentialdiagnoser
Oinfekterat bensår (rodnad, värme, smärta och sekretion förekommer även vid oinfekterade sår) - majoriteten är oinfekterade.
Behandling
Handläggning vid behandling
Sårinfektioner orsakade av Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)
Infektioner orsakade av MRSA är ett mycket vanligt problem i stora delar av världen och även i Sverige har man sett en ökning under senare år. Andelen MRSA från hud- och mjukdelsinfektioner var 1,8 procent år 2017. Den kliniska bilden skiljer sig inte från andra infektioner orsakade av känsliga Staphylococcus aureus och domineras av hud- och mjukdelsinfektioner.
Vissa av de samhällsförvärvade bakteriestammarna har tendens till att ge djupa bölder i huden. Symtomgivande infektioner behandlas på samma sätt som andra stafylokockinfektioner och antibiotikavalet styrs av resistensbestämningen. Tag gärna kontakt med infektionskonsult för diskussion kring val av antibiotika.
Nyupptäckt MRSA ska anmälas enligt Smittskyddslagen och patienten informeras.
Remiss till Infektionsmottagningen på Danderyds sjukhus, se information på Smittskydd Stockholm.
Omvårdnad
Lokal infektion i bensår behandlas primärt med sårtvätt, tätare omläggningar, debridering och aseptiska lösningar, samt kompression vid venösa sår.
Vid abscesser är incision och spolning viktigaste åtgärd.
Läkemedelsbehandling
Antibiotika är endast indicerat vid kliniska tecken på sårinfektion: feber, allmänpåverkan, ökande sekretion och smärta, samt när incision eller lokal infektionsbehandling inte givit effekt.
Vid bett av katt eller hund rekommenderas dessutom förebyggande antibiotikabehandling i 3 dagar vid bett i ansiktet, lednära bett och till patient med nedsatt immunförsvar. Ska då påbörjas inom 24 timmar.
Dosering hänför sig till normalviktig patient med normal njur- och leverfunktion
Vuxna | |
|---|---|
Endast vid infektionsbild Vid erysipelasbild är PcV förstahandsval, se detta avsnitt. | Flukloxacillin 1 g x 3 i 7 dygn. |
Endast vid PC-allergi | Klindamycin 300 mg x 3 i 7 dygn. |
Vid kattbett som debuterar inom 2 dygn efter bettet | PcV 1g x 3 i 10 dygn (2 g x 3 vid vikt >90 kg). |
Kattbett, sent debuterande (>2 dygn) eller lednära infektion | Amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 i 10 dygn. |
Vid hund- och människobett | Amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 i 10 dygn. |
Vid katt-/hundbett och PC-allergi | Trimetoprim-sulfametoxazol 160 mg/800 mg x 2 i 10 dygn alternativt |
Förebyggande vid bett av katt och hund i ansiktet, lednära eller vid nedsatt immunförsvar | Samma läkemedel och dosering som ovan men i 3 dygn. |
Barn | |
|---|---|
Endast vid infektionsbild
| Flukloxacillin 25 mg/kg x 3 i 7 dygn (max 1 g x 3). |
Endast vid PC-allergi | Klindamycin 5 mg/kg x 3 i 7 dygn (max 300 mg x 3). |
Vid kattbett | PcV 25 mg/kg x 3 i 10 dygn (max 1 g x 3). |
Kattbett, sent debuterande (>2 dygn) eller lednära infektion | Amoxicillin-klavulansyra 20 mg/kg x 3 i 10 dygn (max 500 mg x 3). |
Vid hund- och människobett | Amoxicillin-klavulansyra 20 mg/kg x 3 i 10 dygn (max 500 mg x 3). |
Vid katt-/hundbett och PC-allergi | Trimetoprim-sulfametoxazol mixtur 8 mg/ml+40 mg/ml, 0,4 ml/kg x 2 i 10 dygn (max 160 mg/800 mg x 2). |
OBS! Behandla ej gramnegativa bakterier såsom E-coli, Klebsiella med flera (undantag Pasteurella). Flukloxacillin, klindamycin, erytromycin och po cefalosporiner saknar effekt på Pasteurella.
Uppföljning
Omläggning av distriktssköterska och löpande läkarkontroll tills läkning skett.