Sekretorisk mediaotit (SOM), otosalpingit

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Handläggning och primär uppföljning.

Se även Huvud- och halscancer inklusive SVF.

Remiss till öppenvårdsmottagning öron-näsa-hals

Barn:

  • Barn med dubbelsidig SOM under minst 3 månader med symtom på hörselnedsättning.
  • Barn med ensidig SOM behöver endast remitteras om uttalade symtom finns.
  • Barn med dubbelsidig SOM under 6 månader.
  • Barn med funktionshinder som kan påverka kommunikationsförmågan ska remitteras mera frikostigt.

Vid SOM under senvåren kan man ofta avvakta med remiss då självläkningen är mycket hög under sommarperioden.

Vuxna:

  • Ensidig SOM hos vuxna och barn över 12 år i mer än 3 veckor utan infektion eller annan förklaring, för att utesluta tumör i epi-/nasofarynx. Ska alltid utredas med nasofaryngoskopi.

Kan även remitteras direkt till ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Remissinnehåll

  • Anamnes, symtomduration, hörselnedsättning, språkutveckling, antal akuta mediatotiter
  • Trumhinnestatus
  • Given behandling

Bakgrund

Definition

En godartad inflammatoriskt tillstånd med ansamling av icke-purulent vätska i mellanörat.

Epidemiologi

  • Vätska i mellanörat är vanligast mellan 2 och 5 års ålder och endast cirka 10-20 procent av barnpopulationen undgår att drabbas.
  • Kortvariga episoder vid förkylning är vanliga och harmlösa och ska inte föranleda speciella åtgärder.
  • 6 månader efter debut har minst 80 procent av episoderna läkt spontant.
  • SOM är den vanligaste orsaken till hörselnedsättning hos barn.

Riskfaktorer

  • Täta förkylningar och akuta mediaotiter
  • Kongenitala tillstånd såsom Downs syndrom, läpp-käk-gomspalt

Utlösande faktorer

  • Övre luftvägsinfektion som orsakar slemhinnesvullnad i örontrumpeten, vilket leder till undertryck och nedsatt ventilation av mellanörat.
  • Akut mediaotit
  • Tumör

Utredning

Symtom

  • Icke akut insjuknande
  • Lock- eller fyllnadskänsla i örat
  • Knastrande ljud i örat
  • Hörselnedsättning, pratar högt
  • Lite ont och obehagligt, men ingen värk eller svår öronsmärta

Anamnes

  • Aktuella symtom, debut, duration och utveckling
  • Nyligen ÖLI eller AOM?
  • Nyligen flygresa?
  • Tidigare och nuvarande sjukdomar, antal genomgångna mediaotiter
  • Små barn: bristande eller tillbakagång i språkutveckling och hörselrelaterade symtom. Följande frågor kan vara vägledande:
    • Har barnet åldersadekvat språk?
    • Hör barnet när du talar med henne/honom från rummet intill?
    • Vill barnet ha hög ljudvolym på TV/radio?
    • Fungerar barnet i gruppaktiviteter?
    • Uppträder barnet hyperaktivt eller frånvarande?

Status

  • Ingen feber.
  • Trumhinnan oftast genomskinlig, ibland förtjockad eller gråvit med radiellt förlöpande kärl. Vanligen ser man en ekerformad kärlteckning på trumhinnan. Hammarskaftet ofta synligt.
  • Trumhinnan indragen eller normalställd med nedsatt eller ingen rörlighet.
  • Synligt sekret i mellanörat med vätskenivåer eller bubblor.
  • Inspektion av mun och svalg.
  • Palpation av lokala lymfkörtlar.
  • Äldre barn och vuxna: Rinnes test negativt. Webers test lateraliseras till det drabbade örat.

Undersökningar

  • Trumhinnorna undersöks med pneumatisk otoskopi/otomikroskopi helst i kombination med tympanometri. Att enbart använda otoskopi medför ökad risk för såväl över- som underdiagnostisering.
  • Viskstämmeprov kan utföras som komplement.
  • Om det finns utrustning för hörselmätning på vårdcentralen bör den användas för test av barn (vanligen ≥4 år), som kan medverka.

Differentialdiagnoser

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Expektans, speciellt om god social hörsel. Självläker oftast på några veckor, ibland månader.
  • Högläge till natten.
  • Sekretorisk mediaotit över 6-8 veckors duration hos barn äldre än 3 år rekommenderas att prova Otovent (finns på de flesta Apotek).
  • Äldre barn och vuxna rekommenderas dagliga valsalvaövningar flera gånger per timme.
  • Rörotit: om ej feber, värk eller påverkat allmäntillstånd, ge lokala örondroppar Terracortril med polymyxin B i 1 vecka 2-3 gånger dagligen. Flytning som kvarstår över 5 dagar ska till öronmottagning/öronspecialist. Tidigare om debut av feber eller värk i örat.

Förebyggande åtgärder

Vid förkylning: Snyta sig, undvika att dra in snoret i näsan, använda avsvällande nässpray, högläge till natten.

Läkemedelsbehandling

Vid allergisk genes: Antihistamin, eventuellt kortisonnässpray.

Kirurgisk behandling

Operationsindikation med ventilationsrör: Kvarstående sekretorisk mediaotit med hörselnedsättning som medför funktionsnedsättning, alternativt grava trumhinneförändringar där valsalva/otovent inte har någon effekt.

Uppföljning

  • Husläkarmottagning: kontroll efter 3 månader, gärna med tympanometri. Om ej bra, remiss till specialistklinik.
  • ÖNH-klinik: hörselmätning inom 3 månader hos barn med ventilationsrör. Rörets funktion kan kontrolleras av läkare eller med tympanometri. Nästa kontroll görs av läkare ett år efter rörsättningen och därefter årligen tills röret förlorats. Audiogram behöver inte tas rutinmässigt vid dessa uppföljande kontroller.

Komplikationer

  • Hörselnedsättning
  • Bristande språkutveckling hos små barn
  • Kroniska trumhinneförändringar och utveckling av kronisk otit med manifestationer som adhesivotit eller cholesteatom
  • Flytning från röröra, rörotit, är en komplikation som hos de yngsta barnen orsakas av de vanliga otitpatogenerna och hörselgångsflora hos de äldre barnen

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.