Spänningshuvudvärk
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
- Bekräftelse av diagnosen enligt International Classification of Headache Disorders III kriterier (ICHD-III)
- Analys av utlösande orsaker för den aktuella patienten
- Information till patienten om mekanismer för hur vid huvudvärk av spänningstyp uppstår och vikten av ickefarmakologisk behandling
- Initiera kontakt med fysioterapeut, kurator för samtal, tandläkare med flera vid behov
- Ordination av farmaka (sparsamt)
- Bedömning om eventuell psykiatrisk problematik och behov av behandling
- Uppföljning av given behandling
Remiss till fysioterapeut
Avslappningsteknik, eventuellt alternativa metoder. Stöd i egenvård.
Remiss till öppenvårdsmottagning neurologi
- Osäker diagnos - fyller inte ICHD-III kriterier
- Otillfredsställande effekt eller svåra biverkningar av rekommenderad behandling
- Svårbehandlad kronisk huvudvärk med läkemedelsöveranvändning eller kombinationshuvudvärk (migrän+ spänningshuvudvärk) där medicinering/avvänjning och behandlingsförsök hos fysioterapeut/kurator inte lyckats
- Annan sjukdom eller medicinering som kan komplicera behandlingen
Remissinnehåll
- Vilken diagnos?
- Finns ytterligare utredningsbehov? CT hjärna alternativt MRT hjärna/halsrygg bör vara gjort inför remiss
- Vilken behandling föreslås?
- Sociala uppgifter av betydelse
- Symtombeskrivning, tidpunkt för debut, förändring, frekvens, påverkan på arbete/hem och familj/socialt liv och umgänge
- Utförd utredning (när, var, vad) med kopior på svaren, även lab
- Tidigare ickefarmakologisk och farmakologisk behandling (doser, hur länge, effekt)
- Övriga sjukdomar och läkemedel av betydelse
Remiss till akutmottagning
Ej indicerat vid typisk huvudvärk av spänningstyp.
Återremiss till husläkarmottagning
Efter bedömning återgår i regel patienterna till sin husläkare. De får vid specialistkonsultationen rekommendation om lämplig behandlingsstrategi som sedan kan skötas via ordinarie läkare eller i egenvård.
Remissinnehåll
- Information om utförd utredning
- Behandlingsförslag, i första hand ickefarmakologisk behandling och allmänna råd
- Förslag på strategi vid otillfredsställande effekt i framtiden
- Given medicinering, aktuella recept, dosering samt behandlingsduration
- Förslag hur uppföljning skall ske och hur ofta (till exempel huvudvärksdagbok, lista på tablettintag)
Bakgrund
Epidemiologi
Kan debutera i småbarnsåren. Lika vanligt hos pojkar som flickor till puberteten, därefter något vanligare hos flickor och vuxna kvinnor.
Ettårsprevalensen för episodisk huvudvärk av spänningstyp är cirka 20 procent och för kronisk huvudvärk av spänningstyp cirka 3 procent.
Etiologi
Ett psykiskt spänningstillstånd med oförmåga slappna av i stressade situationer. Centralnervösa mekanismer involveras vid den kroniska formen.
Riskfaktorer
- Provocerande faktorer
- Stress (mental, psykosocial)
- Frekvent migrän
- Depression, sömnstörning
- Monoton arbetsställning, felaktig ickeergonomisk arbetsställning, kontinuerlig muskelanspänning
- Bruxism, käkpressning
- Illasittande glasögon, översynthet, latent skelning
- Dålig hörsel
- Rygg-nackbesvär
- Övervikt med eventuell sömnapnéproblematik
Utredning
Symtom
Huvudvärk av spänningstyp är vanligen episodisk med en duration från 30 minuter till 1 vecka och återkommande. Huvudvärken är vanligen mild och kan ibland beskrivas som ett tryck snarare än smärta. Den kan också vara molande. Värken känns ofta som ett järnband runt huvudet eller som en alltför trång mössa. Illamående hör inte till bilden men aptitleda är relativt vanligt. Irritation av ljud alternativt ljus förkommer i regel inte båda samtidigt. Fysisk aktivitet kan ibland lindra besvären men många föredrar att vila.
Några få procent av befolkningen utvecklar en kronisk huvudvärk av spänningstyp, vilket innebär huvudvärk mer än 15 dagar per månad i minst 3 månader (>180 dagar per år).
De flesta söker aldrig läkare. De har ställt sin egen diagnos och kallar den vanlig huvudvärk eller spänningshuvudvärk. Klarar sig med receptfria läkemedel. Efter diagnos kan de flesta återgå i egenvård.
Nytillkommen huvudvärk hos äldre är ytterst sällan spänningshuvudvärk och bör alltid utredas för att utesluta bakomliggande sjukdom.
Diagnostiska kriterier för huvudvärk av spänningstyp
Frekvent episodisk huvudvärk av spänningstyp
- Minst 10 episoder, förekommande minst en men färre än 15 dagar per månad, under minst 3 månader och som uppfyller kriterierna B-D.
- Huvudvärk under 30 minuter-7 dagar (obehandlad eller efter otillräcklig behandling).
- Huvudvärk som uppfyller minst två av följande:
- Bilateral lokalisation (dubbelsidig)
- Pressande, tryckande (inte pulserande)
- Lätt till måttlig intensitet
- Förvärras inte vid gång i trappor eller liknande fysisk aktivitet
- Bilateral lokalisation (dubbelsidig)
- Båda av följande:
- Varken illamående eller kräkning (matleda kan förekomma)
- Inte både ljus- och ljudkänslighet (endera får förekomma)
- Varken illamående eller kräkning (matleda kan förekomma)
- Annan neurologisk sjukdom utesluten genom anamnes, allmänsomatiskt och neurologiskt status och där så erfordras lämplig kompletterande utredning.
Kronisk huvudvärk av spänningstyp
- Huvudvärk förekommande minst 15 dagar per månad under i genomsnitt minst 3 månader (≥180 dagar/år) och som uppfyller kriterierna B-D.
- Huvudvärk som varar under flera timmar eller är kontinuerlig.
- Huvudvärk som uppfyller minst två av följande:
- Bilateral lokalisation (dubbelsidig)
- Pressande, tryckande (inte pulserande)
- Lätt till måttlig intensitet
- Förvärras inte vid gång i trappor eller liknande fysisk aktivitet
- Bilateral lokalisation (dubbelsidig)
- Båda följande:
- Inte mer än en av följande: ljuskänslighet, ljudkänslighet, lätt illamående
- Avsaknad av måttligt till svårt illamående, eller kräkningar
- Inte mer än en av följande: ljuskänslighet, ljudkänslighet, lätt illamående
- Annan neurologisk sjukdom utesluten genom anamnes, allmänsomatiskt och neurologiskt status och där så erfordras lämplig kompletterande utredning.
Prognos: Ofta god.
Handläggning vid utredning
- Noggrann anamnes för att fånga de diagnostiska kriterierna, eventuella problem med tänder, bett, syn, hörsel, nacke, rygg mm, nedstämdhet, socialt, privat/arbete, läkemedelsanvändning
- Identifiering av utlösande/förvärrande faktorer
- Allmänt somatiskt och neurologiskt status
- Palpationsömhet i muskelfästen, över perikraniella muskler är vanligt men förekommer inte hos alla
- Neurologiskt status skall vara normalt
Differentialdiagnoser
- Lindrig migrän
- Läkemedelsutlöst huvudvärk (överanvändning av analgetika speciellt kombinationsmedel men även triptaner vid migrän, biverkan av andra läkemedel, se också Läkemedelsberoende
- Cervikogen huvudvärk
- Fortledd smärta från ögon, öron, nacke, tänder, bett, hud mm
Behandling
Handläggning vid behandling
Noggrann undersökning och lugnande förklaring.
Egenvård
Lära patienten undvika utlösande faktorer.
Huvudvärksdagbok Excel, 14 kB. med registrering av svårighetsgrad dag för dag (grad 1-3 motsvarande lindrig, måttlig respektive svår huvudvärk), läkemedelsintag, effekt av medicin, eventuell påverkan på arbete, hemsysslor eller sociala aktiviteter.
Lära aktiv avslappning/ avkoppling/ omväxlande arbetsställning/ att ta mikropauser i vardagen, via fysioterapeut och sedan i egenvård.
Läkemedelsbehandling
Sparsamt med analgetika, i så fall perifert verkande såsom paracetamol.
Vid kroniska besvär kan förebyggande behandling med amitryptilin 20-30 mg till natten prövas (startdos 10 mg till natten, trappas upp med 10 mg/vecka).
Vid underliggande depression bör denna behandlas på sedvanligt sätt.
Alternativa metoder
Akupunktur.
Sjukskrivning
Att tänka på vid sjukskrivning
Undvik långvarig sjukskrivning och använd stegvis ökad arbetsgrad. Uppmärksamma och behandla sömnstörningar, psykiska reaktioner eller associerade psykiatriska sjukdomar.
Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Sjukskrivningens omfattning och varaktighet är kopplad till arbetets art.
Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange behov av arbetslivsinriktad rehabilitering med andra arbetsuppgifter eller omskolning vid kroniska besvär.
Rekommenderad tid för sjukskrivning se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Huvudvärk av spänningstyp
Ansvaret för patientens eventuella sjukskrivning kvarstannar hos allmänläkaren om konsultationen hos neurolog är kortvarig: 1-2 besök.
Om neurologen är behandlande läkare under en längre tid övertar neurologen ansvaret för sjukskrivning fram till dess att patienten återremitterats till allmänläkare.
Undantag om det handlar om en multisjuk patient, då sjukskrivningsansvaret kvarstannar hos allmänläkaren.
Uppföljning
- Uppföljning av ickefarmakologiska åtgärder och medicinering
- Genomgång av förd huvudvärkskalender
Komplikationer
- Analgetikaöverkonsumtion som kan leda till läkemedelsinducerad huvudvärk
- Negativa konsekvenser för arbete, familj och socialt umgänge