Njurcancer inklusive SVF

Epidemiologi

Cirka 1.000 nya fall diagnostiseras per år i Sverige.

Njurcancer förekommer 1,5-2 gånger så ofta hos män jämfört med hos kvinnor och står för cirka 2,3 procent respektive 1,5 procent av all cancer hos vuxna män och kvinnor i Sverige.

Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder. De flesta är i 70-årsåldern vid diagnostillfället. Cirka 2 procent är bilaterala vid första diagnostillfället.

Riskfaktorer

Orsakerna till att njurcancer utvecklas är inte helt klara, men cigarrettrökning och kraftig övervikt är två kända riskfaktorer. Andra riskfaktorer som påvisats är högt blodtryck och förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt.

Symtom

Den vanligaste presentationen av njurcancer är ett incidentellt bilddiagnostiskt fynd vid utredning av annan anledning än misstanke om njurcancer.

Följande symtom ska föranleda misstanke:

• Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (kan vara välgrundad misstanke i standardiserat vårdförlopp för urinblåse- och urinvägscancer)
  
• Palpabel resistens i flanken
  
• Smärta i flanken
  
• Nydebuterat varicocele som ej tömmer sig i liggande

Ospecifika symtom, till exempel SR-stegring, hyperkalcemi, oklar feber, hypertoni, polycytemi, uttalad sjukdomskänsla kan förekomma.

Handläggning vid utredning

• Optimal utredning av njurtumör görs med 4-fas datortomografi (DT) (nativ-, artär-, ven- och utsöndringsfas).
• Vid nedsatt njurfunktion eller överkänslighet mot jodkontrastmedel kan DT ersättas med MRT, vid behov kompletterat med kontrastförstärkt ultraljud

Differentialdiagnos

• Cysta. Njurcystor är ett vanligt fynd vid radiologiska undersökningar, se rubrik Cystor under avsnitt Vårdnivå/Remissrutiner
• Hematom i njurcyta
• Njurbäckencancer, se under avsnitt Behandling
• Angiomyolipom eller annan benign tumör

Njurcancer utan metastaser

Primärbehandlingen vid njurcancer är operation där hela eller del av njuren opereras bort. Detta kan göras med öppen eller laparoskopisk teknik.

Nefronsparande behandling: (njurresektion, partiell nefrektomi) är idag standardingrepp vid små njurtumörer (T1a = <4 cm), även vid större tumörer kan partiell nefrektomi övervägas, detta kan göras med öppen operation eller med laparoskopisk teknik, med eller utan robotassistans.

Nefrektomi: Öppen nefrektomi görs vid lokalt avancerade tumörer och vid förekomst av tumörtromb.

Nefrektomi görs också med laparoskopisk teknik när det bedöms som lämpligt. Robotassisterad laparoskopisk teknik kan användas.

Ablativa behandlingar såsom lokal värmebehandling, RF, m.m. kan komma ifråga.

Expektans: För vissa patienter kan ibland expektans vara ett alternativ.

Njurcancer med metastaser

Lokal behandling vid metastaserad njurcancer

Ofta opereras njurtumören bort även om det finns metastaser vid diagnos, förutsatt att inte tumörbördan utanför njuren är för stor.

Operation av lokala recidiv eller enstaka metastaser görs om det bedöms lämpligt. Enstaka metastaser kan även behandlas med stereotaktisk strålbehandling ("strålkniv").

Strålbehandling kan ges för att lindra symtom, till exempel vid smärtande metastaser i skelettet.

Systemisk behandling

Vid metastaserad sjukdom kan systemisk behandling ges. Detta kan ge stabilisering, regress av sjukdomen och förlängd överlevnad.

Målriktade läkemedel

Sedan 2006 har flera målriktade läkemedel kommit som är bromsande. Läkemedlen tas oftast som tabletter men vissa ges som infusioner med dropp. De målriktade läkemedlen är förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer.

Nya immunologiska behandlingar

Immunförsvaret har normalt kontrollpunkter, ”checkpoints”, som har en bromsande effekt på immunförsvaret. Antikroppar mot sådana kontrollpunkter har utvecklats. De verkar genom att minska kontrollpunkternas bromsande effekt och därmed öka immunförsvaret vid cancer. Flera sådana läkemedel används idag vid cancerbehandling och ett sådant läkemedel är registrerat mot njurcancer (2016). Det ges med dropp. Biverkningar är olika inflammatoriska tillstånd och kan bli allvarliga. De kan uppkomma när som helst under behandlingen även efter att den avslutats. Det är viktigt att patienten är informerad om att ta kontakt med sjukvården om de får biverkningar. För det mesta går biverkningarna tillbaka med kortisonbehandling. Behandlingseffekten varierar mellan olika personer.

Sedan nya läkemedlen introducerades för metastaserad njurcancer har överlevnaden successivt förbättrats och ytterligare flera nya behandlingar är under utveckling.

Att tänka på vid sjukskrivning

Behovet av sjukskrivning varierar i tid beroende på sjukdomsfas och typ av behandling. Undvik medicinskt omotiverad sjukskrivning.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

Bejaka det friska och psykologiska faktorers betydelse.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Kontakt med arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifterna kan påverka patientens välbefinnande i positiv riktning.

Uppföljningen varierar beroende på tumörstadium, PAD och utförd behandling. Vid lokaliserad sjukdom sker oftast uppföljningen av urolog. De flesta patienter följs i cirka 5 år.

För mer information, se Nationellt vårdprogram för njurcancer, 2013 (Regionalt Cancercentrum).

Kvalitetsindikatorer med målnivåer är fastställda i nationella vårdprogrammet

Några exempel på kvalitetsindikatorer:

• Mer än 50 procent av patienter som opereras för njurcancer ska opereras på sjukhus med mer än 50 njurcanceroperationer per år.
  
• Väntetid från remiss till behandling ska vara mindre än 27 kalenderdagar för 80 procent av de patienter som endast kräver basutredning (bildiagnostik, njurfunktionsundersökning och klinisk bedömning).
  
• Väntetid från remiss till behandling ska vara mindre än 41 kalenderdagar för 80 procent av de patienter som kräver kompletterande utredning (exempelvis tumörbiopsi, kardiologbedömning eller bedömning av andra specialister inför operation av hög tumörtromb).
  
• Alla patienter med njurcancer (100 procent) ska ha en namngiven kontaktsjuksköterska.

Författare: Mats Hedlund, Tomas Hopfgarten, Claes R Nyman, Urologiska kliniken, Södersjukhuset

Reviderat: Ann-Helén Scherman Plogell, överläkare, Urologiska kliniken, SödersjukhusetGranskat av:Ulrika Harmenberg, överläkare, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, Anette Andersson, kontaktsjuksköterska, Urologiska kliniken, Södersjukhuset och CaPrim, Akademiskt primärvårdscentrum: Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin, Gröndals vårdcentral, Eliya Syed, specialist i allmänmedicin, Helsa vårdcentral Sundbyberg, Sarah Eklöf, specialist i allmänmedicin, Söderdoktorn