Njurcancer inklusive SVF

Denna rekommendation avser misstanke om njurcancer. Vid makroskopisk hematuri, se: Urinblåse- och urinvägscancer SVF, Hematuri hos vuxna.

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård
  • Initiera utredning enligt standardiserat vårdförlopp när kriterier är uppfyllda

Utredning enligt standardiserat vårdförlopp, SVF

Den vanligaste presentationen av njurcancer är ett incidentellt bilddiagnostiskt fynd vid utredning av annan anledning än misstanke om njurcancer.

Följande symtom ska föranleda misstanke

  • Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (kan vara välgrundad misstanke i standardiserat vårdförlopp för urinblåse- och urinvägscancer) Följ Urinblåse- och urinvägscancer SVF
  • Palpabel resistens i flanken
  • Smärta i flanken utan annan uppenbar orsak
  • Nydebuterat varicocele i vuxen ålder som ej tömmer sig i liggande, särskilt på höger sida

Vid misstanke ska följande utföras

  • Remittera patienten för radiologisk utredning med DT njurar med och utan kontrast. SVF-märk röntgenremissen.

Vid nedsatt njurfunktion eller jodkontrastallergi kan MR eller ultraljud med kontrast vara ett alternativ.

Blodförtunnande medicinering ändrar inte handläggningen. Bakterieuri (även asymtomatisk) ändrar inte handläggningen, men misstänkt urinvägsinfektion ska behandlas sedvanligt.

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande fynd

  • Bilddiagnostiskt fynd som talar för njurcancer
  • Njurcystor som graderas 3-4 enligt Bosniak

Om välgrundad misstanke föreligger ska patienten omedelbart remitteras till utredning enligt SVF till urologisk verksamhet som erbjuder tillgängliga kirurgiska alternativ för njurcancer: Urologmottagningarna på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus.

Regiongemensam njurtumörkoordinator vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge kan kontaktas vid eventuella frågor. Telefon 08-123 844 10.

Remissinnehåll

  • Anamnes, ange särskilt symtom eller fynd som ligger till grund för välgrundad misstanke, företagenutredning med bifogat röntgensvar och angiven röntgenenhet, kreatininvärde, samsjuklighet, läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia), om relevant även allmäntillstånd, social situation, tidigare sjukdomar och behandlingar samt eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
  • Aktuella kontaktuppgifter till patienten inklusive mobiltelefonnummer
  • Direktnummer till bemannad tjänstetelefon till inremitterande/vårdcentralen
Inför remiss till utredning, informera patienten om:
  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen, att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
  • samt dela ut skriftlig information till patienten: Patientinformation på svenska och flera andra språk för utskrift.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Patienten ska vid behov erbjudas professionell tolk.

Till Cancerrådgivningen kan även vårdgivare vända sig med frågor som rör biverkningar från olika typer av cancerbehandlingar samt frågor gällande symtom som skulle kunna vara ett återfall.

Källa: Regionalt Cancercentrum

Remiss till specialiserad öppenvårdsurologmottagning

  • Vid njurcysta graderad Bosniak IIF skall patienten remitteras till urolog som tar ställning till och ansvarar för fortsatt uppföljning

Återremiss till husläkarmottagning

Remissinnehåll

  • Sammanfattning kring utförd behandling
  • Förlopp
  • Läkemedelsförändringar
  • Förslag på lämplig uppföljning och när specialiserad vård bör kontaktas på nytt

Bakgrund

Epidemiologi

I Sverige diagnostiseras cirka 1.300 nya fall av njurcancer varje år. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder, de flesta är 60–80 år vid diagnos. Sjukdomen är cirka 1,5 gånger vanligare hos män än kvinnor.

Tumören ger sällan symtom innan den är relativt stor eller har metastaserat. Njurcancer upptäcks därför ofta incidentellt. Ungefär 15 % av patienterna har metastaser vid diagnos, oftast i lungor, mediastinum, skelett, hud, lever eller hjärna.

Riskfaktorer

  • Rökning
  • Kraftig övervikt
  • Ärftlighet

Andra riskfaktorer som påvisats är högt blodtryck och förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt.

Utredning

Symtom

Symtom som ger misstanke

  • Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (uteslut först urinblåse- och urinvägscancer)
  • Palpabel resistens i flanken
  • Smärta i flanken
  • Nydebuterat varicocele som inte tömmer sig i liggande

Andra symtom

Ospecifika symtom ses hos upp till 30 % av patienter med misstankesymtom, exempelvis

  • Feber, viktnedgång
  • Hypertoni
  • Hög SR, anemi, polycytemi, hyperkalcemi, leverdysfunktion.

Anamnes

  • Aktuella symtom
  • Riskfaktorer
  • Tidigare och nuvarande sjukdomar
  • Ärftlighet

Status

  • Allmäntillstånd
  • Blodtryck
  • Bukstatus
  • Palpation av lymfkörtlar (supraklavikulärt, hals, axiller)

Handläggning vid utredning

Handläggning vid misstanke

Vid makroskopisk hematuri följ Urinblåse- och urinvägscancer SVF.

Vid andra symtom som ger misstanke, skicka omgående remiss för fortsatt utredning inom ramen för SVF. Utred enligt följande:

  • DT njurar utan och med kontrast är förstahandsalternativ
  • MR eller ultraljud med kontrast kan vara alternativ vid nedsatt njurfunktion eller överkänslighet mot jodkontrastmedel.

Blodförtunnande medicinering ändrar inte handläggningen.

Bakterieuri (även asymtomatisk) ändrar inte handläggningen, men misstänkt urinvägsinfektion ska behandlas sedvanligt

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett bilddiagnostiskt fynd talande för njurcancer. Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Fortsatt handläggning

  • Njurcystor är ett vanligt fynd vid radiologiska undersökningar och graderas enligt Bosniak-klassifikation 1-4
  • Njurcystor, Bosniak grad I (enkel njurcysta) och II, är benigna och behöver inte utredas vidare eller följas upp. Se Bosniak klassifikation (RCC Kunskapsbanken).
  • Vid njurcysta graderad Bosniak IIF skall patienten remitteras till urolog som tar ställning till och ansvarar för fortsatt uppföljning
  • Vid symtom eller fynd som inte uppfyller kriterier för SVF bör fortsatt utredning för annan orsak övervägas

Laboratorieprover

  • Kreatinin/eGFR (inför DT) och Hb
  • Överväg urinsticka och urinodling vid misstänkt infektion

Bilddiagnostik

Vid misstanke remitterar för DT njurar med och utan kontrast.

Vid nedsatt njurfunktion eller överkänslighet mot jodkontrastmedel kan DT ersättas med MRT, vid behov kompletterat med kontrastförstärkt ultraljud.

Behandling

Uppföljning

Uppföljningen varierar beroende på tumörstadium, PAD och utförd behandling. Vid lokaliserad sjukdom sker oftast uppföljningen av urolog. De flesta patienter följs i cirka 5 år.

Komplikationer

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram njurcancer (Regionala cancercentrum i samverkan)

Relaterad information

Patientinformation

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.