Njurcancer inklusive SVF
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
- Grundutredning
- Information om sannolik diagnos
- Uppföljning av opererade patienter i vissa fall. Normalt följs denna patientgrupp av urologer
- ASIH i förekommande fall för palliativ vård
Den vanligaste presentationen av njurcancer är ett incidentellt bilddiagnostiskt fynd vid utredning av annan anledning än misstanke om njurcancer.
Följande symtom ska föranleda misstanke:
- Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (kan vara välgrundad misstanke i standardiserat vårdförlopp för urinblåse- och urinvägscancer)
- Palpabel resistens i flanken
- Smärta i flanken
- Nydebuterat varicocele som ej tömmer sig i liggande
Njurcystor
- Enkla njurcystor är vanligt och är benigna
- Om det föreligger en komplex cysta som graderas till Bosniak 2F ska patienten remitteras till urolog
- Vid Bosniak gradering 3-4 ska patienten handläggas enligt standardiserat vårdförlopp för njurcancer
Se Bosniak klassifikation (Regionalt Cancercentrum).
Utredning enligt standardiserat vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer
Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande fynd:
- Bilddiagnostiskt fynd som talar för njurcancer
- Njurcystor som graderas 3-4 enligt Bosniak
Remissinnehåll
- Anamnes, ange särskilt symtom eller fynd som ligger till grund för välgrundad misstanke, företagen utredning med bifogat röntgensvar och angiven röntgenenhet, kreatininvärde, allmäntillstånd, samsjuklighet, tidigare sjukdomar och behandlingar, läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia), social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
- Aktuella kontaktuppgifter till patienten inklusive mobiltelefonnummer
- Direktnummer till bemannad tjänstetelefon till inremitterande/vårdcentralen
Remissen skickas till
Urologisk verksamhet som erbjuder tillgängliga kirurgiska alternativ för njurcancer: Urologmottagningarna på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus
Inför remiss till utredning, informera patienten om
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
- samt dela ut skriftlig information till patienten: Patientinformation på svenska och flera andra språk för utskrift
Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Patienten ska vid behov erbjudas professionell tolk.
Till Cancerrådgivningen kan även vårdgivare vända sig med frågor som rör biverkningar från olika typer av cancerbehandlingar samt frågor gällande symtom som skulle kunna vara ett återfall.
Källa: Regionalt Cancercentrum
Återremiss till husläkarmottagning
Remissinnehåll
- Utförd behandling
- Förlopp
- PAD
- Lämplig uppföljning
Återremiss till sjukhusklinik, urologi, onkologi
- Vid misstänkt spridd sjukdom för ställningstagande till kirurgi av metastaser eller onkologisk behandling
Bakgrund
Epidemiologi
Cirka 1.000 nya fall diagnostiseras per år i Sverige.
Njurcancer förekommer 1,5-2 gånger så ofta hos män jämfört med hos kvinnor och står för cirka 2,3 procent respektive 1,5 procent av all cancer hos vuxna män och kvinnor i Sverige.
Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder. De flesta är i 70-årsåldern vid diagnostillfället. Cirka 2 procent är bilaterala vid första diagnostillfället.
Riskfaktorer
Orsakerna till att njurcancer utvecklas är inte helt klara, men cigarrettrökning och kraftig övervikt är två kända riskfaktorer. Andra riskfaktorer som påvisats är högt blodtryck och förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt.
Utredning
Symtom
Den vanligaste presentationen av njurcancer är ett incidentellt bilddiagnostiskt fynd vid utredning av annan anledning än misstanke om njurcancer.
Följande symtom ska föranleda misstanke:
- Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (kan vara välgrundad misstanke i standardiserat vårdförlopp för urinblåse- och urinvägscancer)
- Palpabel resistens i flanken
- Smärta i flanken
- Nydebuterat varicocele som ej tömmer sig i liggande
Ospecifika symtom, till exempel SR-stegring, hyperkalcemi, oklar feber, hypertoni, polycytemi, uttalad sjukdomskänsla kan förekomma.
Handläggning vid utredning
- Optimal utredning av njurtumör görs med 4-fas datortomografi (DT) (nativ-, artär-, ven- och utsöndringsfas).
- Vid nedsatt njurfunktion eller överkänslighet mot jodkontrastmedel kan DT ersättas med MRT, vid behov kompletterat med kontrastförstärkt ultraljud
Differentialdiagnos
- Cysta. Njurcystor är ett vanligt fynd vid radiologiska undersökningar, se rubrik Cystor under avsnitt Vårdnivå/Remissrutiner
- Hematom i njurcyta
- Njurbäckencancer, se under avsnitt Behandling
- Angiomyolipom eller annan benign tumör
Behandling
Njurcancer utan metastaser
Primärbehandlingen vid njurcancer är operation där hela eller del av njuren opereras bort. Detta kan göras med öppen eller laparoskopisk teknik.
Nefronsparande behandling: (njurresektion, partiell nefrektomi) är idag standardingrepp vid små njurtumörer (T1a = <4 cm), även vid större tumörer kan partiell nefrektomi övervägas, detta kan göras med öppen operation eller med laparoskopisk teknik, med eller utan robotassistans.
Nefrektomi: Öppen nefrektomi görs vid lokalt avancerade tumörer och vid förekomst av tumörtromb.
Nefrektomi görs också med laparoskopisk teknik när det bedöms som lämpligt. Robotassisterad laparoskopisk teknik kan användas.
Ablativa behandlingar såsom lokal värmebehandling, RF, m.m. kan komma ifråga.
Expektans: För vissa patienter kan ibland expektans vara ett alternativ.
Njurcancer med metastaser
Lokal behandling vid metastaserad njurcancer
Ofta opereras njurtumören bort även om det finns metastaser vid diagnos, förutsatt att inte tumörbördan utanför njuren är för stor.
Operation av lokala recidiv eller enstaka metastaser görs om det bedöms lämpligt. Enstaka metastaser kan även behandlas med stereotaktisk strålbehandling ("strålkniv").
Strålbehandling kan ges för att lindra symtom, till exempel vid smärtande metastaser i skelettet.
Systemisk behandling
Vid metastaserad sjukdom kan systemisk behandling ges. Detta kan ge stabilisering, regress av sjukdomen och förlängd överlevnad.
Målriktade läkemedel
Sedan 2006 har flera målriktade läkemedel kommit som är bromsande. Läkemedlen tas oftast som tabletter men vissa ges som infusioner med dropp. De målriktade läkemedlen är förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer.
Nya immunologiska behandlingar
Immunförsvaret har normalt kontrollpunkter, ”checkpoints”, som har en bromsande effekt på immunförsvaret. Antikroppar mot sådana kontrollpunkter har utvecklats. De verkar genom att minska kontrollpunkternas bromsande effekt och därmed öka immunförsvaret vid cancer. Flera sådana läkemedel används idag vid cancerbehandling och ett sådant läkemedel är registrerat mot njurcancer (2016). Det ges med dropp. Biverkningar är olika inflammatoriska tillstånd och kan bli allvarliga. De kan uppkomma när som helst under behandlingen även efter att den avslutats. Det är viktigt att patienten är informerad om att ta kontakt med sjukvården om de får biverkningar. För det mesta går biverkningarna tillbaka med kortisonbehandling. Behandlingseffekten varierar mellan olika personer.
Sedan nya läkemedlen introducerades för metastaserad njurcancer har överlevnaden successivt förbättrats och ytterligare flera nya behandlingar är under utveckling.
Sjukskrivning
Att tänka på vid sjukskrivning
Behovet av sjukskrivning varierar i tid beroende på sjukdomsfas och typ av behandling. Undvik medicinskt omotiverad sjukskrivning.
Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Bejaka det friska och psykologiska faktorers betydelse.
Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Kontakt med arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifterna kan påverka patientens välbefinnande i positiv riktning.
Uppföljning
Uppföljningen varierar beroende på tumörstadium, PAD och utförd behandling. Vid lokaliserad sjukdom sker oftast uppföljningen av urolog. De flesta patienter följs i cirka 5 år.
För mer information, se Nationellt vårdprogram för njurcancer, 2013 (Regionalt Cancercentrum).
Kvalitetsindikatorer
Kvalitetsindikatorer med målnivåer är fastställda i nationella vårdprogrammet
Några exempel på kvalitetsindikatorer:
- Mer än 50 procent av patienter som opereras för njurcancer ska opereras på sjukhus med mer än 50 njurcanceroperationer per år.
- Väntetid från remiss till behandling ska vara mindre än 27 kalenderdagar för 80 procent av de patienter som endast kräver basutredning (bildiagnostik, njurfunktionsundersökning och klinisk bedömning).
- Väntetid från remiss till behandling ska vara mindre än 41 kalenderdagar för 80 procent av de patienter som kräver kompletterande utredning (exempelvis tumörbiopsi, kardiologbedömning eller bedömning av andra specialister inför operation av hög tumörtromb).
- Alla patienter med njurcancer (100 procent) ska ha en namngiven kontaktsjuksköterska.