SLE

Epidemiologi

Prevalensen för SLE är cirka 68/100.000 invånare i Sverige (Skåne).

SLE är vanligare hos kvinnor (kvinnor/män = 9/1). Insjuknande förekommer i alla åldrar men incidensen är högst hos kvinnor i fertil ålder.

Prognosen är i regel god men som grupp har SLE-patienter ökad mortalitet. Detta gäller framförallt patienter med organengagemang. Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom föreligger vid SLE, vilket är en starkt bidragande orsak till den ökade mortaliteten.

Etiologi

Etiologin är okänd. Hormonella och hereditära faktorer bidrar.

Riskfaktorer

• Sol
  
• Sulfa
  
• P-piller
  
• Graviditet
  
• Rökning
  

Symtom

SLE är en kronisk (med undantag av läkemedelsutlöst SLE som oftast läker ut efter utsättande av utlösande läkemedel) inflammatorisk, vanligen skovvis förlöpande, reumatisk sjukdom med autoimmuna fenomen. Sjukdomen kan drabba ett flertal organsystem. Engagemang av rörelseorgan, hud och blodbild (penier) är vanligast.

Symtom som ofta förekommer, en eller flera, och som inger misstanke om SLE:

• Fjärilsexantem
  Erytem över kindknotor, sparar nasolabialfåran.
• Diskoida utslag
  Erytem med keratotiska fjäll, follikulära pluggar, ärr i äldre lesioner.
  
• Fotosensibilitet
  Onormala hudutslag vid solexposition.
  
• Munulcerationer
  Vanligen i gommen.
  
• Artrit
  Minst 2 engagerade leder utan erosioner på röntgen.
  
• Serosit
  Pleurit och/eller pericardit.
  
• Njurpåverkan
  Proteinuri >0,5 g/dygn, hematuri och/eller korniga cylindrar, kreatininstegring.
  
• Neurologiska symtom
  Kramper och/eller psykos (ej orsakad av droger eller metabol störning).
  
• Blodförändringar
  Hemolytisk anemi eller leukopeni <4x109/liter vid två tillfällen eller lymfopeni <1,5x109/liter vid två tillfällen eller trombocytopeni <100x109/liter vid två tillfällen. Hög SR.
  
• Immunologi
  Förekomst av antikroppar mot nativt DNA eller Sm eller kardiolipin/fosfolipider.
  
• Positiv ANA

Differentialdiagnoser

• Systemisk skleros
  sklerodermi på fingrar, eventuellt på bålen, ofta antikroppar mot centromerer eller scl-70.
• Reumatoid artrit
  som regel deformerande polyartrit med fynd av usurer på röntgen.
• Primärt Sjögrens syndrom
  keratokonjunktivit, xerostomi, SLE-kriterier ej uppfyllda
• Antifosfolipidsyndrom
  venösa och/eller arteriella tromboser och/eller spontanaborter, trombocytopeni, antikroppar mot kardiolipin eller β2glykoprotein1, positiv lupusantikoagulans, spontant förlängd APTT.
  

Handläggning vid behandling

Regim

Personer som har SLE är som regel solkänsliga (gäller även solarium). Solbestrålning kan utlösa skov i huden, men även i andra organ.

Sulfa ska undvikas, då flertalet reagerar allergiskt på detta.

Östrogentillförsel bör som regel undvikas.

Med anledning av den ökade kardiovaskulära risken är det viktigt att screena för kardiovaskulära riskfaktorer och behandla högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och diabetes. SLE-patienter bör erbjudas hjälp att sluta röka.

Immunosupressiv behandling sköts via reumatologisk klinik.

Att tänka på vid sjukskrivning

Både sjukdomen i sig och immundämpande medicinering ökar infektionskänsligheten och sätter ned funktionen.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

Graden av smärta vid ledinflammation, koncentrations- och minnesproblem samt ångest- och depressionsbesvär, trötthet, feber och allmänpåverkan avgör arbetsförmågan. Tröttheten är ofta uttalad och svårbehandlad.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Samsjuklighet och funktionsnedsättningens varaktighet. Företagshälsovård, arbetsgivare och Försäkringskassan bör kopplas in tidigt för ergonomiska förbättringsåtgärder, anpassade arbetsuppgifter eller omplacering.

Rekommenderad tid för sjukskrivning

Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Kontroller av patient med inaktiv SLE. Patienter bör huvudsakligen skötas vid reumatologisk specialistklinik.