Vårdprogrammet är inhämtat från Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Sveriges Kommuner och Regioner. Tillägg framtagna av Region Stockholm anges tydligt i texten.
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
- Bedömning och behandling i de flesta fall
Remiss till öppenvårdsmottagning dermatologi
- Vid terapisvikt
- Vid misstanke om urtikariavaskulit
- Kronisk urtikaria, för bedömning och hjälp med behandling
- Återkommande urtikaria av oklar genes
Remissinnehåll
- Frågeställning
- Relevant anamnes och status
- Nuvarande väsentliga sjukdomar
- Utförda undersökningar och fynd
- Hur lång behandling med antihistamin som givits
- Effekt av given behandling
Bakgrund
Definition
Urtikaria delas in i akut och kronisk utifrån symtomduration.
- Akut urtikaria har en kortare duration. Ofta förekommer symtomen i 1-3 dygn, men besvären kan komma och gå under några veckor med fria intervall på några dagar.
- Kronisk urtikaria ger dagliga eller nästan dagliga symtom i minst sex veckor och kan delas in i spontan och inducerbar.
Vid kronisk inducerbar urtikaria finns en utlösande orsak, exempelvis kyla, värme eller tryck. Vid kronisk spontan urtikaria kan ingen säker utlösande orsak påvisas.
Epidemiologi
Urtikaria är en vanlig hudsjukdom. Nästan 20 % av befolkningen insjuknar någon gång. Kronisk urtikaria beräknas ha en livstidsprevalens på 1–2 %.
Etiologi
Patofysiologin vid urtikaria är en hudreaktion orsakad av frisättning av histamin och andra mediatorer. Reaktionen ger upphöjda kvaddlar och/eller angioödem beroende på hur djupt i huden den ligger.
En person kan ha två eller flera subtyper av kronisk urtikaria samtidigt.
Orsaker till akut urtikaria
- Okänd – vanligast
- Infektion – särskilt virus hos barn
- Allergisk reaktion – snabb- eller senallergisk reaktion exempelvis av föda, läkemedel (oftast antibiotika), latex, geting- eller bistick
- Toxisk eller annan reaktion – exempelvis föda, insektsbett
Orsaker till kronisk urtikaria
- Okänd – vanligast
- Läkemedel – särskilt NSAID, salicylater
- Infektion – exempelvis övre luftvägsinfektion, tarminfektion (bakterier och parasiter), hepatit, Helicobacter pylori
- Andra sjukdomar – ovanligt, exempelvis kollagenos eller malignitet
Kronisk inducerbar urtikaria finns i flera former:
- tryckurtikaria – utlöses av åtsittande kläder, belastning av väskor, ryggsäckar
- dermografism – är en variant av tryckurtikaria vid rivning eller irritation (urticaria factitia)
- kolinerg urtikaria – utlöses vid värme, ansträngning, ofta vid svettning
- köldurtikaria – uppkommer vid hastiga temperaturförändringar eller kyla.
Samsjuklighet
Tyreoidearubbning kan förekomma parallellt med kronisk urtikaria. Tyreoideabehandling påverkar sällan urtikarians förlopp. Stress kan troligen försämra urtikaria.
Utredning
Symtom
- Kvaddlar, nässelutslag – upphöjda svullnader med omgivande rodnad som kvarstår max 1 dygn på samma plats
- Klåda, brännande känsla – ofta, men inte alltid
- Angioödem – djupare svullnad, ofta i hud runt ögon och slemhinna i mun och tunga
Anamnes
- Debut, duration och förlopp
- Orsaker till akut eller kronisk urtikaria
- Känd allergi
- Ärftlighet för hereditärt angioödem eller systemsjukdom (särskilt hos barn)
- Associerade symtom
- Tillväxt (hos barn)
Status
- Allmäntillstånd – vitalparametrar, tecken på anafylaktisk reaktion
- Hudinspektion – typiska förändringar, dermografism
- Mun och svalg – svullnad av svalg eller tunga
Handläggning vid utredning
- Ta en noggrann anamnes för att lättare bekräfta diagnos och utesluta differentialdiagnoser.
- Misstänk urtikariavaskulit om samma enskilda nässelutslag kvarstår i mer än 24 timmar.
- Överväg autoimmun sjukdom vid intermittent feber, ledvärk och trötthet.
- Överväg orsaker som ACE-hämmare, hereditärt/förvärvat angioödem vid angioödem som enda symtom.
Kronisk urtikaria
- Överväg kontroll av CRP, SR, leukocyter och differentialräkning vid kronisk spontan urtikaria.
- Överväg prover avseende infektioner samt andra misstänkta bakomliggande orsaker.
- Utred med lämpligt provokationstest via hudläkare vid kronisk inducerbar urtikaria.
- Överväg kontakt med specialiserad vård för fortsatt utredning vid behov.
Differentialdiagnoser
- Urtikariavaskulit
- Eksem
- Erytema multiforme
- Toxisk reaktion – läkemedel, växter
- Pemfigoid
- Autoimmun sjukdom
- Hereditärt eller förvärvat angioödem
- Skabb
Behandling
Handläggning vid behandling
Akut urtikaria
- Handlägg akut anafylaxi enligt särskild rekommendation.
- Identifiera eventuella utlösande orsaker och rekommendera patienten att undvika dem.
- Informera patienten om att lindriga besvär sällan kräver behandling.
- Ge läkemedel vid måttliga och svåra besvär samt vid angioödem.
Kronisk urtikaria
- Identifiera eventuella utlösande orsaker och rekommendera patienten att undvika dem.
- Råd patienten att undvika NSAID. NSAID kan ge en icke-allergisk hypersensitivitetsreaktion som kan utlösa eller försämra en kronisk spontan urtikaria.
- Sätt ut eventuella ACE-hämmare vid angioödem.
- Informera patienten om att spontan läkning sker, men kan ta tid. Cirka 50 % är bra inom ett halvår.
- Ge symtomatisk läkemedelsbehandling.
Läkemedelsbehandling
Akut urtikaria
- Rekommendera antihistamin vid måttliga besvär, finns receptfritt.
- Ge dubbel dos vid behov, till barn. Desloratadin kan ges från 1 års ålder.
- Ge upp till fyrdubbel dos vid behov till vuxna.
- Överväg perorala steroider vid svåra besvär eller angioödem.
Kronisk urtikaria
Behandling för vuxna:
- ge i första hand icke-sederande H1-antihistamin i normal dos
- vid otillräcklig effekt efter 2–4 veckor, öka dosen upp till fyrfaldig normaldos hos vuxna. Det brukar ha god effekt hos 45–65 % av patienterna
- vid otillräcklig effekt av fyrfaldig dos efter 2–4 veckor – överväg andra behandlingsalternativ via specialiserad vård.
Komplikationer
Kronisk urtikaria kan ha betydande påverkan på livskvalitet.