Rött öga utan smärta

Den här rekommendationen avser att underlätta bedömning, handläggning och viss behandling vid rött öga utan smärta.

Definition

Rött öga kan uppstå genom:

• Att blodkärl i ögats bindehinna utvidgas eller brister
• Inflammatoriska och infektiösa tillstånd i och kring ögat
  

Epidemiologi

Rött öga eller röda ögon är det vanligaste ögonsymtomet i primärvården.

Etiologi

Spontana kärlbristningar är mer vanligt förekommande hos patienter med högt blodtryck eller diabetes.

Vid rött öga utan smärta är den vanligaste orsaken en infektion av virus eller bakterier i ögats bindehinna. Allergisk konjunktivit är ofta säsongsbunden.

Torra ögon som beror på nedsatt tårproduktion eller försämrad tårkvalitet kan också ge upphov till röda ögon.

Symtom

• Gruskänsla eller främmande kroppskänsla
• Rinnande ögon, kladd i ögonfransar
• Sveda
• Klåda
• Ljuskänslighet
• Eventuellt suddig syn
  

Anamnes

• Debut – akut eller smygande debut
• Symtom – ensidiga eller bilaterala, dubbelseende
• Tidigare besvär
• Övre luftvägsinfektion – pågående eller föregående
• Allergisk rinit eller astma
• Utlösande faktorer – kontaktlinser, nytt smink
• Annan sjukdom – särskilt autoimmun eller autoinflammatorisk
  

Status

• Allmäntillstånd
• Ögon – i första hand med spaltlampa, i andra hand med luppglasögon eller oftalmo-/otoskop
• Ögonlock – hudinspektion, överväg evertering
• Fluoresceinfärgning – gärna vid misstanke om ytlig skada
  

Fynd att bedöma är:

• Allmäntillstånd – eventuell feber
• Ögonsekretion– purulent eller klar
• Ögoninspektion – konjunktival eller ciliär perikorneal injektion (rodnad), subkonjunktival blödning
• Ögonundersökning – klar eller rökig kornea, färgupptag av fluorescein
• Ögonlock – hudutslag, knottrig insida eller vagel vid evertering
• Syn – nedsatt synskärpa, vid ökad tårfilm eller kladd kan synen bedömas genom stenopeiskt hål
• Pupill – storlek, reaktion på direkt och indirekt ljus
  

Handläggning vid utredning

• Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
• Samråd med specialiserad vård vid behov.
  

Följande tillstånd handläggs enligt separata rekommendationer:

• Rött öga med smärta – exempelvis keratit, sklerit, irit eller akut glaukom
• Allergisk rinokonjunktivit
• Ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska
• Akuta synstörningar – exempelvis kärlocklusion, optikusneurit, postoperativ komplikation
  

Orsaker till rött öga utan smärta

Bakteriell konjunktivit

• Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
• Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, ingen smärta, igenklibbade ögon, särskilt på morgonen
• Ögonfynd – konjunktival injektion, kornea klar
• Synskärpa – normal
• Åtgärd – odling från konjunktiva vid samtidig impetigo, täta recidiv, svår infektion eller spädbarn (<2 månaders ålder)

Viral konjunktivit

• Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
• Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, klart sekret, sveda och obehag, eventuellt ljuskänslighet
• Ögonfynd – konjunktival injektion, ibland blandinjektion, bubbligt i nedre ögonlocket, små subkonjunktivala blödningar, eventuellt synligt kornealt engagemang
• Synskärpa – normal, men kan vara påverkad vid kornealt engagemang
  

Allergisk konjunktivit

• Ögonsymtom – ofta bilaterala besvär, klåda, ingen smärta, ibland lindrigt igenklibbade ögon
• Ögonfynd – lättare konjunktival injektion, ofta knottrigt i nedre ögonlocket, kornea klar
• Synskärpa – normal
  

Subkonjuktival blödning

• Ögonsymtom – spontan debut, ökar ofta i utbredning första dygnet, ensidigt
• Ögonfynd – kornea klar, ingen eller obetydlig ömhet
• Synskärpa – normal
  

Torra ögon

• Ögonsymtom – gruskänsla, lindrig ljuskänslighet, ökat tårflöde
• Ögonfynd – lätt konjunktival injektion
• Synskärpa – normal
  

Torra ögon kan bero på ökad avdunstning orsakad av:

• Påverkan på Meiboms körtlar – blefarit, rosacea, psoriasis, sebrorroiskt eller atopiskt eksem
• Kontaktlinsanvändning – ger även skav eller smärta i olika grader och ökad risk för keratit
• Nedsatt ögonlocksfunktion – tillstånd som ger exempelvis felaktig blinkning eller slutningsdefekt
• Parkinsons sjukdom
• Endokrin oftalmopati
• Allergisk konjunktivit
• Vitamin A-brist
• Omgivningsfaktorer – frekvent bildskärmsarbete, torr luft, påverkan av luftkonditionering
  

Torra ögon kan bero på nedsatt tårproduktion och/eller försämrad tårkvalitet på grund av:

• Hög ålder
• Sjögrens syndrom – ger ofta uttalad torrhet, ibland synpåverkan, muntorrhet, ibland ledbesvär
• Läkemedel – antikolinergika, opioider, antihypertensiva, östrogen eller sedativa
  

Blefarit och episklerit

• Blefarit – irriterade ögonlockskanter, ibland lätt klibbighet, eventuell konjunktival injektion
• Episklerit – ibland milda besvär utan ömhet, lokaliserad konjunktival injektion
  

Handläggning vid behandling

• Behandling ges utifrån misstänkt bakomliggande orsak.
• Patient med kontaktlinser bör omedelbart ta ut linserna och kontakta ögonläkare eller optiker om symtomen inte minskar inom några timmar.
  

Bakteriell och viral konjunktivit

Ge råd om:

• Tvättning av ögonlockskanter flera gånger dagligen med kranvatten
• God handhygien på grund av smittsamhet
• Byte av örngott dagligen
• Användning av engångshanddukar om möjligt

Överväg topikal antibiotika vid bakteriell konjunktivit med utebliven förbättring efter en vecka.

Subkonjunktival blödning

• Tillståndet behöver inte behandlas.
• Ge en lugnande förklaring om att blödningen resorberas spontant inom 1–2 veckor.
• Informera om att patienten kan prova receptfria smörjande ögondroppar vid obehag.
  

Torra ögon

• Ge råd om receptfria tårsubstitut.
• Recept förbehålls patienter med definierad ögonsjukdom såsom keratokonjunktivitis sicca.
  

Blefarit och episklerit

• Blefarit – ge råd om egenvård med ögontvätt. Överväg topikal antibiotika vid kraftiga eller långdragna besvär (över 6 veckor).
• Episklerit – ge information om att tillståndet ofta spontanläker inom 2 veckor.
  

Läkemedelsbehandling

• Röda ögon (1177)