Invärtesmedicinska sjukdomar med reumatiska symtom
Bakgrund
Reumatiska symtom förekommer vid olika invärtesmedicinska sjukdomar och kan ibland föregå grundsjukdomen och således bidra till diagnostiken av denna. Mekanismen bakom de reumatiska förändringarna kan vara olika, som till exempel autoimmunitet eller inlagringsfenomen. Behandling av den invärtesmedicinska sjukdomen kan ibland förbättra prognosen vad beträffar de reumatiska symtomen.
Utredning och behandling
Sker vanligen i primärvården.
Utredning
- Sedvanlig utredning av den invärtesmedicinska sjukdomen (exempelvis förhöjd transglutaminas vid celiaki och förhöjda nivåer av ferritin vid hemokromatos).
- Utredning syftande till att utesluta primär inflammatorisk reumatisk sjukdom.
Behandling
- Behandling av den bakomliggande invärtesmedicinska sjukdomen.
- De reumatiska symtomen kan vanligen behandlas med NSAID (med stor försiktighet vid inflammatorisk tarmsjukdom, njur och hjärtsvikt och hos äldre), lokala steroider och fysikalisk terapi.
I. Tarmsjukdomar
Vid inflammatoriska sjukdomar som ulcerös colit och Mb Crohn har patienten ofta ledsymtom, atralgi, sakroileit och där pelvospondylit ibland föregår grundsjukdomen.
Icke inflammatorisk tarmsjukdom
Vid celiaki förekommer led- och/eller muskelvärk i ökad frekvens, liksom RF-negativ poly-/oligoartrit.
II. Sarkoidos
Akut
Drygt 30 procent av patienterna har ledsymtom, ofta i form av symmetrisk oligo- eller polyartrit, som främst engagerar knä- och fotleder med periartikulär svullnad och rodnad. Vanligen finns endast ringa mängd hydrops och rörligheten i lederna är väl bevarad. Ibland ses samtidigt erythema nodosum. Prognosen är god.
Kronisk
Vid kronisk sarkoidos finns lågaktiv, icke erosiv polyartrit beskriven, sicca symtom kan förekomma.
III. Endokrina sjukdomar
Leder till ökad deposition av hyaluronan och andra mukoproteiner. Led- och/ eller muskelvärk föreligger hos minst 15 procent och symtom som vid fibromyalgi hos 5 procent.
Ibland kan en polyartrit utvecklas, som oftast drabbar finger- och knäleder med periartikulär vävnadsförtjockning.
Ökad frekvens tenosynoviter, framför allt i handens flexorsenor. Sekundärt till det kan karpaltunnelsyndrom uppstå.
Vid hypotyreos finns ofta myopati (10 procent) beskrivet, ledande till muskelömhet/-svaghet med förlångsammade reflexer, CK-stegring och patologiskt EMG ses då.
Ökad frekvens av osteoporos, ledvärk, kapsulit och myopati förekommer. Det sistnämnda tillståndet ger proximal muskelsvaghet med hypotrofi.
Paratyreoideafunktion
Rubbningar i paratyreoidafunktionen, framför allt hyperparatyreoidism, kan vara förenade med följande reumatiska symtom: pyrofosfatsynovit, myopati, atralgi och kondrocalcinos.
Diabetes mellitus
Kan leda till en rad olika mjukdelsreumatiska tillstånd som tenosynovit, karpaltunnelsyndrom, kapsulit och Dupuytrens kontraktur. Charcot-led med försämrad känsel pga nedsatt nervfunktion främst fotleder. I sällsynta fall ses resorptiv osteoartropati, framförallt i distala metatarsalben och proximala fingerleder. DISH (diffus idiopatisk skelettal hyperostos) ses också i ökad frekvens vid diabetes. Ökad infektionsbenägenhet innebär risk för septisk artrit/bursit och osteomyelit.
Akromegali
GH stimulerar proliferation av brosk, ben, bursavävnad, ledkapsel och ledhinna vilket kan leda till artropati, vilket föreligger hos knappt 50 procent av patienterna med aktiv akromegali. Vanligen drabbas stora leder och lumbosakralrygg. Ledexsudat är sällsynt och är inte av inflammatorisk natur. Röntgenologiskt ses främst en degenerativ bild utan usurer. Förekomsten av Raynaudfenomen, karpaltunnelsyndrom och myopati är också ökad.
IV. Inlagringssjukdomar
Ledsymtom kan ibland vara debutsymtom vid hemokromatos. Vanligen rör det sig om artriter i fingerlederna, framförallt MCP II och III, men spridda stora leder kan också drabbas. 30-60 procent av patienterna får pyrofosfatsynovit med mer akuta artritsymtom. Röntgenologiskt ses degenerativ bild med sänkt ledbrosk, cystliknande erosioner, subkondral skleros och ibland kondrokalcinos.
V. Maligna sjukdomar
- Infiltration av primär eller sekundär malign sjukdom i ledhinna eller skelett.
- Led-/muskelsymtom:
- Blodmalignitet (leukemi eller lymfom)
- Paramalign polyartrit