Divertikulit

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Primär bedömning, handläggning och eventuell uppföljning vid okomplicerade fall.

Remiss till specialiserad öppenvårdsmottagning gastroenterologi

  • Vid uttalade kroniska buksmärtor av divertikulos och som inte uppfyller kriterierna för elektiv kirurgi
  • Vid differentialdiagnostiska svårigheter

Remissinnehåll

  • Relevant anamnes och status
  • Genomförd utredning och relevanta fynd, inklusive tidigare endoskopi och laboratorieresultat
  • Aktuella läkemedel

Remiss till specialiserad öppenvårdsmottagning kirurgi

För ställningstagande till elektiv kirurgi:

  • Fistelbildning
  • Upprepade, täta divertiklulitskov
  • Symtom på striktur
  • Immunosuppression och ett divertikulitskov

Remissinnehåll

  • Relevant anamnes och status, inklusive om tidigare bukoperation och levnadsvanor
  • Genomförd utredning och relevanta fynd
  • Aktuella läkemedel

Remiss till akutmottagning

  • Vid komplicerad divertikulit
  • Immunosupprimerade patienter (transplanterade, hiv-infekterade, långtidsbehandling med höga kortisondoser) bör remitteras för bedömning oavsett svårighetsgrad på divertikulitskovet
  • Vid differentialdiagnostiska svårigheter

Återremiss till specialist i allmänmedicin

Remissinnehåll

  • Sammanfattning kring utredning, bedömning och behandling
  • Läkemedelsförändringar
  • Förslag på lämplig uppföljning i primärvården
  • När specialiserad vård bör kontaktas på nytt

Bakgrund

Om blod i avföringen, anemi eller ändring av annars stabila avföringsvanor i mer än 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 40 år, se vårdprogram Tjock- och ändtarmscancer inklusive SVF.

Epidemiologi

  • Divertiklar är vanligt förekommande och prevalenser ökar med ökande ålder.
  • Kolondivertikulos är oftast lokaliserad till sigmoideum, men hos patienter med asiatiskt ursprung förekommer det främst på höger sida.
  • Av de med divertikulos drabbas cirka 5 procent av divertikulit - av dessa skov är cirka 88 procent okomplicerade och cirka 12 procent komplicerade.
  • Recidivrisken efter en divertikulit är omkring 25 procent och är ofta mildare.

Etiologi

Oklart. Sannolikt kvarvarande tarminnehåll i en eller flera divertiklar som orsakar avflödeshinder och påföljande infektion/inflammation.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för att utveckla divertikulos

  • Hög ålder
  • Övervikt
  • Ärftlighet (3 x ökad risk om syskon med divertikulos)
  • Förstoppning
  • Kost – fiberfattigt, intag av rött kött
  • Rökning

Regelbunden motion, kostfibrer, statiner och D-vitamin minskar risken.

Riskfaktorer för att utveckla komplicerad divertikulit vid ett skov

  • Övervikt
  • Immunosuppressiv sjukdom eller läkemedel
  • Långvarig NSAID-behandling inklusive ASA
  • Opioider
  • Rökning

Utredning

Symtom

  • Allmän sjukdomskänsla
  • Ömhet i buken, initialt nedre vänstra kvadrant, efterhand mer generellt
  • Feber
  • Ibland ändrade avföringsvanor eller illamående
  • Komplicerade fall: allmänpåverkan, hög feber (>39 grader), uttalad buksmärta, pneumaturi (tecken på perforation, abscessbildning, ileus eller kolovesikal fistulering)

Anamnes

  • Aktuella symtom: debut, duration, förlopp
  • Tidigare och nuvarande sjukdomar, känd divertikulos? Tidigare endoskopi, när?
  • Aktuella läkemedel (särskilt NSAID eller immunmodulerande)
  • Ärftlighet
  • Riskfaktorer

Status

  • Allmäntillstånd
  • Temp
  • Palpation av buk – lokalisation och utbredning av ömhet? Peritonit?
  • Per rectum
  • Vid misstanke om komplicerat fall: auskultation av hjärta, puls och blodtryck

Laboratorieprover

  • Blodstatus
  • CRP
  • Urinsticka
  • Överväg graviditetstest

Differentialdiagnoser

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Okomplicerad divertikulit läker oftast spontant efter ett par dagars tarmvila (skonkost/flytande kost). Receptfria smärtstillande vid behov.
  • Informera patienten:
    • att återkomma vid utebliven förbättring inom 2-3 dagar
    • om symtom på komplikation att vara uppmärksam på och söka för
  • Bulkmedel vid behov när skovet läkt ut
  • Råd om förebyggande åtgärder

Förebyggande åtgärder

  • Undvik förstoppning
  • Hälsosam kost (fiberrik föda, fullkornsmjöl, bönor, frukt och grönsaker)
  • Fysisk aktivitet
  • Rökstopp om aktuellt

Läkemedelsbehandling

Uppföljning

  • Remiss för koloskopi om inte tillfredsställande kolonröntgen (DT kolon) eller koloskopi utförts senaste två åren.
  • Patienter som genomgått komplicerad divertikulit brukar oftast initialt följas upp hos aktuell kirurgklinik innan de återremitteras till husläkare.

Komplikationer

  • Perforation med peritonit
  • Abscess
  • Fistelbildning: Vanligast är kolovesikala fistlar, men kolovaginala, kolokutana och kolointestinala förekommer också och är nästan alltid indikation för operation.
  • Striktur, obstruktion, stenos: En av de vanligaste orsakerna till resektion. Den vanligaste orsaken är att cancer inte säkert kan uteslutas, då röntgen ofta inte säkert kan utesluta en tumör och en kompletterande koloskopi ofta inte kan utföras då tarmen är för trång i det aktuella området.
  • Blödning: Drabbar 5-15 procent av alla patienter med divertikulos, förekommer mycket sällan i samband med ett akut divertikulitskov, ofta är blödningen av den digniteten att inläggning krävs.
  • Kroniska buksmärtor vid divertikulos

Patientinformation

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.